tisdag 18 juli 2017

Ny podcast - kvinnliga äventyrare!



 I höst kommer Kvinnliga äventyrare ta steget ut i etern då det dras igång en podcast.

Varannan tisdag hela hösten, med start 5 september, kommer Emelie (från Mora Kniv) & Angeliqa (från Vandringsbloggen) prata om olika äventyrande i allmänhet och kvinnligt äventyrande i synnerhet. Det kommer förstås att handla om vad äventyr egentligen är och vem som är äventyrare. De kommer också ta upp utomhushygien, kärlek och relationer, hur de upplever trygghet i naturen, vad en egentligen behöver i packningen och tältlivets vett och etikett. För att bara nämna några ämnen! De kommer också intervjua spännande personer och experter som bidrar med ytterligare insikter och tankar.

Dessutom vill de mer än gärna ha din hjälp! De vill höra dina tankar, upplevelser, historier, anekdoter, åsikter och känslor kring de ämnen de ska ta upp. Håll utkik på Kvinnliga äventyrares sida på Facebook. Där lägger de löpande att lägga upp kommande teman, så kasta dig in i diskussionen!

Redan nu finns dessutom ett pilotavsnitt publicerat, där de presenterar sig och vad som komma skall. In och lyssna, ge feedback och förstås - prenumerera så att du inte missar något avsnitt!

fredag 30 juni 2017

Äventyrshunden tipsar!

Soooooom jag längtat efter att få skriva det här reportaget! Jag har legat på lurpass i flera år och bara inväntat rätt läge, och nu var det plötsligt det!

I senaste numret av Härliga Hund, nr 7-2017, får Äventyrshunden komma till tals och delar med sig av sina bästa äventyrstips inför sommaren. Yihaaa!




onsdag 28 juni 2017

Längtar tillbaka till Trollstigen!



Vilken makalös upplevelse det här var! E-bike och ski touring på Trollstigen i Romsdalen. Trollstigen som i vanliga fall besöks av horder av turister var nu folktomt och det var bara vi där.
Sån himla tur att jag ska skriva om reportaget snart och kommer då få uppleva allt igen! Yippie!

tisdag 27 juni 2017

Följ dina drömmar...

....är temat på Kvinnliga äventyrares friluftshelg i Åre den 11-13 augusti. Det är Vandringsbloggen och Mora Kniv som arrangerar.
Har du inte planerat semestern än, så boka in i kalendern redan nu!

Här hittar du mer info! 

torsdag 22 juni 2017

Gästrikeleden-check!

Då har jag vandrat/cyklat hela landskapsleden i Gästrikland! 27 mil!
Målet var att vara klar innan midsommar och med pojkvännens taxiservice gick det att lösa i grevens tid....

Radarparet på Gästrikeleden
 Jag har en liten tarm kvar som ska vandras från Åmot till Lingbo, men den ska eventuellt dras om i höst så jag väntar med den så jag slipper dubbeljobba....
Har några inplanerade fotosessions i höst med medföljande modeller som jag ser fram emot också, så heeeelt klar är jag inte. Men ändå, firar lite i smyg!

Firar med att vila! 

Överlag tycker jag att det har varit en fin led att vandra, men kanske framförallt att stigcykla. Väl markerad på 90 % av leden och kul med informationsskyltar om kulturen-i-naturen längs vägen.
Södra delen är flackare med dess älvängar, svämskogar och mygg, medan norra delen är björnland med blåbärsris och glesa tallskogar. Trakterna kring Hofors är klart de backigaste!

En fin led som jag gärna rekommenderar till andra. Ut och upptäck den i sommar vetja! 
Eller vänta tills boken är klar så får du matnyttiga tips om det mesta....

Passar på att tacka Äventyrshunden som har funnits vid min sida hela leden och agerat stigfinnare och glädjespridare. Utan honom hade detta inte varit lika roligt!

Nu blir det välbehövlig vila och kanske lite midsommarsemester.

Nu blir det midsommarhäng ett tag.


måndag 5 juni 2017

Nybliven ambassadör för Kvinnliga äventyrare!

Vill bara meddela att jag numera är ambassadör för kvinnliga äventyrare!
Initiativet som startades av Vandringsbloggen och Mora Kniv för att lyfta fram kvinnliga äventyrare och låta inspirationen flöda till fler, har nu växt och vi får se var det här tar vägen i framtiden. 

Det känns jättespännande att få vara en del av detta och bidra med inspiration, glädje och pepp till alla friluftstörstande där ute! Ser fram emot att dela tankar om äventyrande i allmänhet och friluftsliv i synnerhet. 

Hoppas att ni finner inspiration här till mer tid utomhus! 

onsdag 24 maj 2017

Norge-en kärlekshistoria

Jag erkänner, jag är kär. Upp över öronen kär. I ett land. Jag är kär i Norge.

Kärlek i Romsdalen.
Foto: Julian Rohn

Detta fantastiska land med sina fjordar, berg, stränder, glaciärer, skogar, älvar, vattenfall. You name it. They have it all!
Precis allt jag vill ha.

Det har gått så långt nu att jag måste få en dos Norge varje år, det har blivit ett beroende. Som orsakar starka abstinensbesvär om jag inte får min Norgenatur-dos.
Så för att jag inte helt skulle balla ur var jag tvungen att åka. Den här gången blev det topptur i Romsdalen. Med några twistar.

För att riktigt tagga till och kickstarta naturdosen blir det miljövänligt resande från Oslo med tåg och vidare från Dombås till Åndalsnes med Rauma line, en av Europas vackraste järnvägslinjer sägs det. Och visst är det sagolikt vackert, jag trodde väl inget annat heller. Sinnena börjar varva ner och hjärnan kopplar bort vardagsstressen på en gång när kvällssolen sänker sig över Romsdalen. Snötäckta toppar och gröna dalar med glittrande älvar utanför tågfönstret. Ro för själen.
En smygande förälskelse för Norge börjar här att pocka på.

Vy över Romsdalen från Rauma line.
Foto: Valentin Rapp

Framme i Åndalsnes tar hotell Aak emot oss med öppna armar. Kanske det mysigaste hotellet jag någonsin bott på. Äkta lodge rakt igenom. Personalen är serviceminded ut i fingerspetsarna. Hotellet är smakfullt inrett med en skön balans mellan mys och modern design.  Utsikten över Romsdalshorn är makalös i kvällssolen. Folket som hänger här är inbitna klättrare eller skidåkare, alla med samma passion för bergen. Och min passion för Norge växer.

Hotell Aak, hotellet för dig som älskar bergen lika mycket som ägarna gör. 

Lördagen kommer med SOL i versaler, varma vindar och pepp bland deltagarna. Med skidorna på ryggen och med elcyklar trampar vi iväg in i Isterdalen för att ta oss an Trollstigen. Vägen är ännu inte öppen för biltrafik, men med elcykel trampar en lätt och ledigt upp de 1,5 milen, utan att ens bli flåsig. För jävla fin uppfinning det där med elcykel....!
Trollstigen besöks varje år av biljoner turister och miljarder bilar, så känslan av att ha Trollstigen för sig själv är magisk. Känslorna för Norge blir starkare och starkare.

Cykling på Trollstigen
Foto: Valentin Rapp


På toppen av Trollstigen åker hudarna på och nu är det dags att börja svettas på riktigt. Om vi haft lite vind på bilvägen upp, hamnar vi i lä nu mellan mäktiga toppar. Svetten lackar men vad gör det när livet är härligt och snön är perfekt sorbet. Någonstans här accepterade jag faktum att jag nog är kär i Norge. På riktigt.

Till topps i Romsdalen.
Foto: Valentin Rapp

Åket ned är precis så skönt som jag föreställt mig när jag hasat fram på mina hudar på vägen upp. Alnestindens vida orörda snöfält smälter under skidorna som sorbet i munnen. Telemark är som att dansa när allt stämmer. En romantisk dans mellan snö och skidor. Kärleken befästs.

Kärleksdans på snö.
Foto: Valentin Rapp

Ett långt kärleksfullt åk senare, sitter jag på cykeln igen och rullar nedför Trollstigen med de andra. Vinden fladdrar i håret och vyerna fladdrar i ögonvrån.

Vår och vinter på samma gång på Trollstigen. 

Hotell Aak välkomnar ett gäng uppspelta skidåkare som gärna vill samtala (läs skryta) om sina äventyr under dagen. Vi träffar andra likasinnade som också gärna vill "samtala" om just sina bravader, och vi förstår varann allihop. Från solbrända läppar studsar samtalen  rytmiskt fram och tillbaka över borden, men när den hemgjorda glassen med karamelliserad krossad vit choklad dukas fram blir det helt tyst. Knäpptyst. Glassen är för god, det går inte att prata samtidigt.. Den ska bara njutas. Min kärlek till Norge är beseglad.

På söndagen har vi vårt första gräl, jag och min nya kärlek Norge. För just idag öser regnet ner och molnen slickar marken. Norge är i vanliga fall färgglatt, men just idag går allt i svartvitt. Jag har en dispyt med Norge om just detta. Det är inte okej att gå från dessa ytterligheter utan att förvarna.
Det blir ett halvhjärtat försök till topptur på Blånebba, där flatljuset eldar på svordomarna i bråket.

Tack och lov för det färgglada skidmodet som råder just nu....
Foto: Valentin Rapp

Dyngsur och förbannad på Norge behöver jag lugna ner mig innan jag sakligt kan lösa konflikten i konversationen med detta land som har allt men ibland inte vill dela med sig av det. Jag är ju redan blöt så en SUP-tur på älven Istra känns faktiskt lockande.
Och det ska visa sig vara precis det jag behöver för att sansa mig. Rogivande flyter jag medströms och har all tid i världen att spana på det branta bergsväggarna som stupar ned i älven och kastar sig rakt ut i fjorden. Grönskan omfamnar mig och kramar mig likt en djungel.
Och vattenfallen. Alla dessa vattenfall som utan minsta eftertanke vräker sig över kanten och rusar mot marken. De bara vågar göra det.
Överallt, var du än är i Norge, så hör du ljudet av vattenfallen. Det är då jag förstår varför jag är kär i Norge. Det är för vattenfallen. Det är aldrig tyst, du hör alltid vatten som lever, leker och vågar.

Mindfulness på en SUP-bräda
Foto: Valentin Rapp

Norge är förlåtet. Kärleken har segrat. Jag är obotligt kär, och lite (mycket) regn kan inte ta död på det.
Vi tar ett snack, jag och Norge, och jag säger förlåt. Norge tar emot min ursäkt. Jag är välkommen tillbaka när jag helst önskar.
Jag är Norge evigt tacksam för att jag får uppleva dess kontraster. Det är det som gör att jag uppskattar de fina stunderna ännu mer. Solen och ensamheten på Trollstigen känns ännu mer spektakulär nu, när jag har söndagens skyfall färskt i minnet.

Turen till Romdalstrappan följande dag i total dimma och fuktiga skogar är en fin upplevelse. Trots att jag inte ser ett smack och regnet letar sig innanför jackan på bråkdelen av en sekund.
Norge ger och Norge tar. Precis som med kärlek.
Norge, du har fått mig på fall.

Norge har fått mig på fall. Jag är kär!
Foto: Petra Rapp

Jag är sanslöst förälskad i dig Norge. När ses vi igen?