torsdag 31 mars 2011

Det var kattsingen...

.. eller kanske jag ska säga hundsingen så svårt det var att få tag i boende i Kolmården såhär off-season där man får ha byrackan med sig och som inte kostar skjortan.... Kanske får kapitulera helt enkelt och frysa lite till i tältet... Fast jag hörde när jag stod i kön på ICA idag att det skulle bli 15 grader varmt på söndag... Då finns det hopp om varma tår med andra ord!

Om det ska fortsätta såhär...

... så får jag nog anställa en manager trots allt! ;)
Om man tittar riktigt noga på sidan 19 i Utemagasinet så kanske man hittar en notis om 52 adventures där...

Mera kändis!?!
Frågan är var mina inbjudningskort till alla gratisfester är?

Nu väntar jag mest på att SVT ska ringa och fråga om de får göra en dokumentär om mig... Hehehe...

Sista dagen att rösta!

Japp, idag är sista dagen att rösta på bidragen i tävlingen! Så vill man göra sin röst hörd (och det vill man ju) så är det dags att kommentera inlägget om tävlingsbidragen! Kom igen nu! Några röster till vill jag ha! :)

onsdag 30 mars 2011

Frågan är...

... om jag ska frysa en natt i tält i helgen igen eller om jag helt enkelt ska lyxvandra i Kolmården och spendera min natt på hotell? Vill fasen inte frysa så som jag gjorde under lodjurs-safarit...

tisdag 29 mars 2011

Men kom igen...

.. och rösta lite på bidragen i tävlingen!!! Det går supersnabbt! RÖSTA!!

måndag 28 mars 2011

Äventyr 12: Kallt, kallare, kallast i lodjursskogen

Är det denna äventyrshelg det ska ske? Är det verkligen nu jag ska få se mitt första lo-djur i det vilda?
Med hoppfulla känslor åker jag mot Surahammar och Nordic Safaris uppsamlingsplats. Där möter jag Lars Gabrielsson som ska vara min lodjurs-spårare denna helg. Han är klädd i skogsgrönt från topp till tå och munderingen kröns med en lika skogsgrön keps där hans grånande hår spretar ut åt alla håll. En kniv med snidad träskaft dinglar i hans höftbälte av genuint läder. Inför helgens lodjurs-safari har jag varit lite nervös då jag ska tälta helt ensam i ett varg-reservat, som förutom vargar också innehåller lodjur, älgar, skogharar, rävar och kanske en och annan järv. Jag blir inte mindre nervös av att Lars frågar mig minst hundra gånger om jag verkligen ska tälta, och jag svarar lika många gångar att: "jo det ska jag väl"... Men för varje gång han frågar undrar jag mer och mer om det finns någon hake som han inte vill tala om? En galen yxmördare som går lös i skogarna? Eller en varg som brukar få frispel och käka tält? Men när han för etthundrasjuttioelfte gången undrar om jag inte ska sova på Pensionat Udden iallafall och att det är många killar som inte heller vågar sova ute, trillar poletten ner för mig. Aha! Det är bara gamla vanliga könsfördomar som ligger bakom hans frågande. Då bestämmer jag mig på studs att här ska det bannemej tältas.
Sagt och gjort, vi packar pulkan för att bege oss ut i vildmarken.

Min alldeles egna sherpa som tar min packning dit den ska

Vi skidar först genom en snårig skog där skidorna knappt kommer runt de smala asparna i de snäva svängarna som måste göras för att ta sig fram. Men snart öppnar terrängen upp sig och vi kommer ut över en stor mosse. Jag kan tänka mig att här är det rejält blött om ett par veckor, men nu är alla vattenpölar frysta till is. Snön som är utbredd mellan ispölarna är i form av hård skare, vilket gör att det är väldigt lätt att ta sig fram med skidorna. Vissa partier får jag dock traska över mossan som pressar sig upp ur det hårda snötäcket lite här och där. Jag trodde inte att man kunde åka skidor långsammare än vad jag gjorde i Vasaloppet för nästan exakt en månad sedan, men det kan man tydligen. För vi snigel-seglar fram över mossen. Det är rätt skönt att inte behöva stressa. Lars är inte en person som hetsar upp sig i första taget, varken i sina rörelser, tankar eller muntliga förehavanden.  Solen skiner och jag känner redan nu att fräknarna börjar leta sig fram på nästippen. Vi kommer så småningom fram till mitt gömsle där jag ska spendera natten ensam med rovdjuren. Jag skrattar inombords när jag ser det amerikansk-tillverkade tältet jag ska sova i. Det är kamouflage-brunt med tryckta ekstammar på och fastsydda små eklöv i tyg som rasslar i den tilltagande vinden.


Roliga amerikanare gör söta tält

Men innan Lars lämnar mig för natten så går vi på spår-jakt. Vi skidar mot en frusen sjö där Lars säger att han har sett lodjursspår för bara några dagar sedan. Jag håller korpgluggarna så öppna jag kan och spanar efter allt som kan tänkas röra sig i skogskanten.

På spaning efter lodjur

Till en början hittar vi mest spår efter länsstyrelsens skotrar som åker i området för att räkna in hackspettar och ugglor. Vi hittar också resterna av ett gammalt längdspår som har smält och sedan frusit till igen.

Människor lämnar också spår efter sig

Men Lars vet var han ska titta, och det dröjer inte länge förrän vi stöter på lodjursspår! Jag blir helt till mig i trasorna och känner verkligen hur nära vi är lodjuren nu!


Det signifikanta "runda" lodjursspåret.
Lodjuret har ingen tå som är lika lång som den andra.

Lars berättar att de finns en hona med tre ungar som vandrar runt i området här omkring. Och dessutom finns det ett par brunstiga hannar som gärna vill träffa en snygg lodjursbrud att ha ett "one-night stand" med. För så funkar det i lodjursvärlden, hannen tar inget ansvar för matlagning eller hämtning och lämning på dagis av småknoddarna. Honan klarar hela biffen själv med att lära ungarna att jaga och uppföra sig som lodjur.

Tillbaka vid mitt nattläger så hänger Lars upp kattmynta invirad i en gammal damstrumpa.
- Det lockar till sig lodjuren, säger han med ett mystiskt leende på läpparna och skidar därifrån i skymningen.

Gillar lodjur damstrumpor?

Jag tittar efter min guide när han försvinner mellan de glesa tallarna. Snart är jag helt ensam på den sibiriska tundran, nej jag menar den mellansvenska mossen. Men det känns som om jag är på den sibiriska tundran, för det är redan infernaliskt kallt. Jag undrar stilla hur kyligt det kommer att bli inatt när solen går ner medan jag bäddar i tältet. Jag klär på mig alla kläder jag har med mig och försöker äta min middag med dubbla vantar så gentilt som möjligt när plastbestick är inblandade i matchen. Guiden har glömt att skicka med tepåsarna, men det gör inget för jag kör Katrins specialare, bara varmt vatten. Det ska tydligen vara bra för något, att locka fram lodjur kanske? Men vattnet har tagit smak av det kaffe som har varit i termosen tidigare, så det smakar skit rent ut sagt. Nu skakar jag av köld och överväger helt seriöst att strunta i kvällskissen för att inte bli ännu kallare om kroppen. Det kommer förmodligen att straffa sig senare i natt, så jag kryper till korset och blottar rumpan för kylan.
När de sista solstrålarna försvinner bakom trädtopparna är det som störst chans att se rovdjuren. De jagar i skymning och gryning. Jag spanar febrilt samtidigt som jag hoppar på stället för att hålla värmen. På det här viset kommer nog inga djur alls glatt skutta fram ur skogsdungen för att visa upp sig för min kamera. Snarare tvärtom. Så jag kryper in i tältet, och märker att det luktar svagt av kiss. Jag sticker ut kameran ur ena gluggen för att vara beredd om det dyker upp något. Men den tilltagande vinden blåser rakt in i hålet så jag stänger raskt igen. För att få upp värmen bäddar jag in mig i tre stycken sovsäckar. Sakta återvänder känseln i fötterna. Jag blåser rökringar i den kalla luften för att roa mig. Jag dåsar till men vaknar till av risslandet från de små eklöven i tyg som ska kamouflera mig. Jag ligger och lyssnar efter alla de ljud som guiden har berättat för mig att jag kommer att höra. Vinden mojnar så sakteliga och det blir helt tyst. Knäpptyst. Jag hör inte ett ljud. Inga vargyl, inga pockande pärlugglor, inga brunstiga lodjurshannar som ropar efter sällskap. Jag känner att jag är kissnödig igen. Konstigt, jag har ju inte druckit något på hela dagen nästan. Jag tar på mig pannlampan och går ut och spanar lite i mörkret. Det är stjärnklart och därmed jävligt kallt. Snabbt in i tältet och tillbaka i sovsäckarna för att värma upp mig igen.
Försöker lösa problematiken med att värma näsan, men inte kväva mig själv genom att värma den instängd i sovsäcken. Somnar till men vaknar av att jag mår illa, det går dock snabbt över då jag sticker upp näsan ovanför sovsäcken för att få friskluft. När jag lyssnar noga kan jag höra något slags dovt hoande långt bortifrån. Förmodligen pärlugglan. Jag fryser ända i in i märgen, men inser att jag måste ta mig ut och kissa igen. Hur är det möjligt? Är det så att bara för att det är meckigt att ta sig ut ur tältet så blir man extra kissnödig? Med en djup suck gör jag om samma procedur som jag gjorde en timme tidigare.
När jag ligger insvept i sovsäckarna igen försöker jag värma händerna i armhålorna, till ingen hjälp alls för där är det lika kallt som utanför sovsäcken. Det känns som om det är is innanför ögonlocken när jag blundar.
Jag slumrar förmodligen för jag rycker till av ett väsande ljud alldeles utanför tältet. Snart hör jag orrarnas meliodösa kuttrande. Jag har hamnat mitt i ett orrspel. Det låter vackert, en sådan här väckarklocka borde man ha varje dag. Jag tråcklar mig ut ur mina tre sovsäckar och hoppas att jag inte ska skrämma dem med mitt prasslande. Två minuter senare öppnar jag fotogluggen och sticker ut filmkameran. Ett sant kärleksdrama utspelar sig framför mina ögon. Orr-killarna blåser upp sig och smågnabbas lite för att visa sig på styva linan inför brudarna. Filmkameran är död, "can't access media, to low temperature". Gräver så tyst jag kan i ryggsäcken för att få upp fotokameran. Orrarna kluckar vidare. Fotokameran lever. Försöker ställa in skärpan, tar några provfoton. Det knakar till i isen bakom mitt tält och orrarna tar till flykten. Fan också. En hel natt i ett kissluktande svinigt kallt tält och jag får 30 sekunders djurliv. Var det allt? Svärandes tar jag mig ut ur tältet för att , ja just det, kissa! Är detta verkligen fysiologiskt möjligt?


Suddigt orrspel är bättre än inget orrspel

Solen tittar upp bakom trädtopparna när jag tar fram min djupfrysta frukost. Smörgåsarna skulle
gå att kasta macka med och sockerkakan skulle kunna döda en mindre sork på fläcken om denne fick mackan kastad på sig. Det varma termosvattnet med en bittersur smak av kaffe är fisljummet. Jag försöker stå mitt i kläderna för att hålla värmen och glor lite fånigt på ingenting tills min guide kommer tillbaka och frågar hur natten har varit. Jag berättar håglöst om det dova hoandet och han säger att det var nog en lodjurshanne som ropade! Seger! Jag har hört lodjur! Med ens känns det lite mer värt att ha fryst så som jag gjort i natt! Jag berättar vidare om orrarna och att de skrämdes av den knakande isen. En närmare undersökning visar en tass-liknande formation i isen och lite längre bort hittar vi varg-skit! Kan det ha varit vargen som har varit och nosat på mig och skrämt orrarna?

Japp, vargbajs!

Vi undersöker området vidare och hittar vargspår! Vi följer dem en bit och de leder fram till några tussar av en skogshare som ända tills inatt rultade runt på mossen lyckligt ovetandes om sitt kommande öde.


Vargspår i snön

Vargen har festat till rejält på haren och inte lämnat mycket kvar till de gästerna som kom sent.


Festmåltid för vargen

Hur är det möjligt att jag har sovit mig igenom tidernas kalasmåltid alldeles utanför mitt tält? Och var vargen där alla de gånger jag var ute och kissade under natten? Stod jag bara några meter från Canis Lupus? Det lär jag aldrig få veta. Men ett jag vet säkert är att jag aldrig mer vill frysa som en hund (?) och att min spaning efter lodjur i det vilda fortsätter.

torsdag 24 mars 2011

Vem ska vinna tävlingen?

Nu är ni väl nyfikna på vilka som kammade hem vinsterna i tävlingen? Jag kan avslöja så mycket som så att det finns en vinnare. En solklar vinnare! Tipset är så enkelt och genialt och alla kan göra det! Men jag tänker hålla er på halster ett litet tag till .. För jag har nämligen lite svårt att bestämma mig för vem som ska få andra och tredje priset, så jag tänkte att ni, kära bloggläsare, kanske kan hjälpa mig med det?
Vi gör helt enkelt en omröstning här på bloggen! Jag presenterar de 6 äventyrstips som jag inte kan välja mellan för alla är lika bra enligt mig. Ni skickar en kommentar på inlägget då ni skriver vilket förslag ni tycker är bäst, flest röster får andra priset och näst mest röster får tredje priset. Rösta senast 31 mars!
Vad tycks? Är ni med eller?

1. Grottletarhelg med barnen (och vuxna) i Kärkevagge, Abisko. Kärkevagge betyder Stendalen på samiska och är en av Sveriges vackraste fjälldalar. I dalens bortre ända ligger Rissajaure=Trollsjön, en av världens klaraste sjöar, känt för sitt djupt blåa vatten. I dalen ligger 100.000-tals stenblock huller om buller. Under och emellan dessa finns små och stora grottor, håligheter och kryp-in. Perfekt för barn att utforska under en tälthelg i dalen.
Motivering från 52 adventures: Det här äventyret visar på hur man kan utnyttja terrängen till att göra en "vanlig" vandring spännande för alla deltagare!

2. Ta fredagsmiddagen med ut i skogen.
Motivering från 52 adventures: Ja, svårare än såhär behöver det inte vara att uppleva ett äventyr!

3. Ta pendeltåget med cykeln och tältet till ändstationen. Cykla hem med paus för övernattning, bad och reflektion.
Motivering från 52 adventures: Enkelt och billigt, men ändå ett stort äventyr! Och man vet aldrig vad man hittar på vägen hem...!

4. Följa med farföräldrarna ut i skogen och plocka bär och svamp och sedan göra sylt och torka efter deras recept.
Motivering från 52 adventures: Gemenskap och kunskapsutbyte över åldersgränserna är definitivt ett äventyr som oftast glöms bort idag. Att bara lyssna på någon som har levt längre än du själv kan ge dig nya insikter och har du tur kan du få höra det berättas om en ovanlig äventyrsupplevelse!

5. Ta tåget till en ort du inte varit i, övernatta där och ta långa promenader i staden för att upptäcka nya miljöer.
Motivering från 52 adventures: Ett äventyr behöver inte vara i skogen eller vildmarken, i städerna finns det också oaser att upptäcka!

6. Smyga in efter de stängt grindarna till Botaniska trädgården i Uppsala och "smygcampa" i dungen bredvid Orangeriet. Gratis, spännande, lite förbjudet och rätt bra skogskänsla faktiskt. Vatten medtages, ingen bäck finns.
Motivering från 52 adventures: Jag vill inte på något vis uppmuntra folk att göra olagliga saker. Men det här äventyret visar på påhittighet och kreativitet, och visst är det så att det som är lite förbjudet blir lite mer spännande?!

Så sätt igång och rösta nu! Senast 31 mars!

294 tips att komma ut i naturen!

Nu har jag äntligen hunnit gå igenom alla svar som kommit in i 52 adventures tävling under Vildmarksmässan! 294 svar har jag fått in! Jag vet att jag sa över 300 i ett tidigare blogg-inlägg, men det visade sig att några svarstalonger var blanka. Ojoj, vad många bra och roliga tips jag har fått! Ni är så påhittiga och underfundiga!  En del är väldigt specifika vad det gäller ort och aktivitet och en del är mer allmänna. Och det som kan vara ett helgäventyr för någon är ett veckoprojekt för en annan, beroende på var man bor i landet. Helt klart är att äventyr finns i många olika nivåer, på massor av platser och i flera former! Och äventyr är definitivt till för alla!

Jag blir så nyfiken på så mycket av det ni tipsar om så jag funderar på att göra ett till äventyrsår! Eller så kommer jag fortsätta i all oändlighet och bara helgäventyrar tills jag till sist blir för gammal och skröplig för att ta mig ut ur min bostad....!

Jag vill givetvis dela med mig av de 294 tipsen jag har fått, hoppas att just du hittar något som passar dig eller något som du blir sugen att testa på. Ett nära äventyr som får din vardag att piffas upp lite.
Nu är det inte 294 äventyrstips som ska tragglas igenom, en del tips var väldigt likartade och då har jag slagit ihop dem. Så lugn, du hinner nog läsa genom listan före du somnar ikväll...  Kanske att du får inspiration till semestern eller till påskhelgens ledighet!

Så håll i er nu, här kommer tips-listan.

A

Andas frisk luft och sova under bar himmel med någon man tycker om

B

Bara vara ute i naturen med öppet sinne! 
Bygga träkoja på landet
Beredskapsvandring i Eda, Värmland
Bouldring med tältning
Bygga flotte och åka längs Klarälven
Bygga upp ett viloläger i skogen, helt lugnt och stilla
Bestiga Galdhöpiggen i Norge
Björnspårning i Gästrikland
Båt till Eggegrund, vandra runt ön. Grilla solnedgången på klipporna.
Bestiga Glittertind i Jotunheimen, Norge
Boda Borg
Bouldering i Kjugekull
Blunda och sätt fingret på kartan, åk dit, ta med picknick och tält. 

C


Cykla mountainbike i fjällen
Cykla på Ekerö
Cykla till badet


D

Dyka i nedlagt kalkstensbrott i Närke med instruktör
från Karlskoga Sportdykarklubb
Down hill cykling med tältning på ett spännande fjäll
Dagsvandring med barnen med foto och korvgrillning
Discovery Aim Challenge i Lindvallen, cykla mtb, spring, paddla
och hitta 60 kontroller, alla har 6 timmar på sig, hur många hittar du?

E

Enkelt och snabbt ta sig ut i naturen med en ryggsäck, sköna skor och matsäck.
F

Fridykning i Vättern
Fiskehelg i skärgården
Forspaddling i Åmsele
Forspaddling i Dala-Floda
Flugfiske med kompisar
Fiska i Utö skärgård
Forsränning
Flyga varmluftsballong
Forspaddling vid Gysinge Bruk med kvällsfiske


G

Grottletning med barnen i Kärkevagge=Stendalen
Geocaching, för att upptäcka äventyr i närområdet. 
Grott utforskning i Stora Blåsjön
Gourmethelg i tält! 
Grillafton med tältövernattning och champagnefrukost på nyårsafton
Glaciärvandring i Norge
Geocahiing ute på Labro ängar med familjen


H

Hoppa fallskärm!
Hösttur till Aktse 


I

Isklättring i Marvikarna i Södermanland
Isklättring vid Åvaviken i Tyresta nationalpark


J

Jaga fågel med engelsk setter


K

Klättring vid Råksjön
Klättra och bestiga Kebnekaise från norra sidan
Klättra i Norrköping
Kajakpaddling i St Annas skärgård
Klättra på Haegefjell, Nissedal Norge "Mot sola"
Kajak eller kanadensare i stora sjön Erken vid Edsbro/Norrtälje.
Vattnet är så klart, om man går runt stranden
eller öarna ser du alla stenar under ytan.
Kitesurfa på Gotland
Klättra i berget bakom Södersjukhuset och titta in i den övergivan tunneln.
Kajak i Västergötland
Kitesurfing på Runn, Dalarna
Kitesurfing på is
Kajak i Kosterhavets nationalpark
Klättring och bad vid Grebosjön i Östergötland
Klättra i Bohuslän

L

Längdskidor på Lovön, Drottningholm
Laxöringfiske på Gotland
Längdskidor på skare i vårsol
Långfärdsskridsko på Runn, Falun
Långfärdsskridsko i St Annas skärgård och övernatta i tält på någon holme
Längdskidor på Gärdet, Stockholm med matsäck


M

Mountainbike i Omberg
Motorcykeltur i Roslagen


N

Nattpaddling i Båven


O

Off-pist i Funäsdalen
Off-pist från Åreskutans topp ner till Huså
och sen skotertur tillbaka över fjället i solnedgång
Orrspels-hajk i Storå
Offroad-vandring i skog

P

Pulkaäventyr med lille sonen
Paddla i åar nära Stockholm, tex Gudö ån
Pimpelfiske på Bästeträsk
Pimpelfiske på Gotland Fårösund
Paddla i Stockholms skärgård
Paddla i en fjord
Plocka kantareller på hösten och steka över öppen eld
Plocka blåbär
Paddla Tärendö Älv, de är en av få bifurkationer i världen
(En bifurkation är en naturföreteelse som innebär att ett vattendrag delar sig i
riktning nedströms och rinner i två grenar som inte återförenas)
Paddling i september från Södertälje till Trosa
Paddla och fiska i Kolåsen, Jämtland
Paddla till Tistlarna
Paddla kajak i Gottskär i vacker natur på västkusten


Q

R

Rida häst i djup snö
Rida häst på Gervide Gård, Gotland
Rida i häst i Dalarna och övernatta i stuga
Rida på norsk fjordhäst i Norge

S

Spana efter rovdjur
Skoteråkning i fjällen
Skidtur till magiska Helags. Spelar ingen roll om det är på sommaren eller vintern,
på kvällen följs av bastubad innan sängen hägrar. 
Sälsafari i Hudiksvall
Scouthajk! 
Skidtur på sjöarna i Nackareservatet
Skärmflygning i svenska fjällen
Segla på Göta Kanal
Springa en helg i lugnt tempo och se hur långt vi kommer,
med support av bil som kommer med kläder mm. Övernattning där man hamnar. 
Stockholms skärgård vintertid, tex Möja.
Sommarskidåkning i Stryn
Skidåkning i Kobåset, Hemavan
Skoteråkning vid Stora sjöfallet
Skidåkning i Järvsö
Slalom i Sälen en solig helg,, helt underbart! 
Segla med Skinnarmo
Slalom i Kittelfjäll, hyr mysig stuga i Grönfjäll
Skidåkning i Romme
Simma med späckhuggare i Narvik
Strandvandring på Gotland
Spana efter lokatt, varg  och björn.

T

Traversera mellan nord- och sydtoppen på Kebnekaise
Timmerflotte på Dalälven
Triathlonhelg i Norge
Turåkning i Kilsbergeb, så nära fjällmiljö man kan komma i mellan-Sverige.
Telemark i Åre
Tälta i Nackareservatet
Topptur med stighudar på "hemmaberget" Tavelsjöberget utanför Umeå,
telissvängar ner igen. Sedan stenugnsbakad pizza på Tavelsjö hembygdsgård.
Topptur på Kebnekaise
Tälta i snöoväder med nära sällskap
Turskidor från Vålådalen till Lunndörren genom Lunndörrspasset
Tävlingen BAMM i augusti www.bamm.nu
Topptur i Sylarna


U

Ut i naturen med kikare

V

Vandra upp för Kebnekaise
Vandra i Skulebergets nationalpark och plocka bär och fota på senhösten
Vandring till klipporna på Gålö, matsäck uppe på klippan
och sen leta stenar på stranden
Vandring till Kaitums Källflöden. Från Kaitumstugan och västerut
och sen åter Kaitumstugan. 
Vandring söder om Kallaktjåkka. Dvs söder om berget och norr om vägen. 
Vandring Sörmlandsleden
Vandring på Finnhamn i Stockholms skärgård
Vandring runt dalarna i Kebnekaise
Vandring till Bryelsegrottan vintertid
Vandring på Ängsö och titta på orkideerna samt vandra runt ön
Vandring i Jämtlandstriangeln
Vandring på Roslagsleden
Vandring i Getådalen, ta med fikakorg!
Vandring i Bergslagen
Vandra i Hälsingland och titta efter varg och björn
Vadring med bivack-övernattning och spana efter fjällräv
Vandra i Lunsen och övernatta i Lunsentorpet
Vandra i Grövelsjön
Vandra med övernattning i stugan vid Skrattabbortjärn i Skuleskogen,
i gott sällskap, sommar eller vinter.
Vandra med övernattning i stugan Vändåtberget i Västernorrland
Vandra Bergslagsleden, etapp från Ånaboda och söderut
Vandra Sörmlandsleden från Gnesta till Järna
Vandringstur runt Stockholm med Stockholms vandrarförening
Vandra max en timme, ta med hängmatta,  vänner, bok, god mat, hund,
tälta och mysa i skogen hemma. 

W

Windsurfing nära Göteborg

X

Y

Yoga i naturen

Z

Å

Åka Öppet spår i Vasaloppet, tog mer än 11 timmar,
men jag tyckte att jag hade vunnit! 

Ä


Älgjaktshelg


Ö

Överlevnadshelg för att lära sig äta av naturen
Övernatta på Örskär fyrvaktarbostad
Övernattning i vindskydd i skogen
Övernattning i bivack i Ljungdalen
Övernattning under en gran

Lodjuren närmar sig...

... kanske... Pratade precis med min guide, och han sa att jag inte skulle ha några förhoppningar om att få se något lo-djur. Om jag hade tur så kanske jag skulle få se spår. Eventuellt ett och annat vargyl kanske jag kunde få tänkas höra... Vi får se! Spännande ska det bli iallafall! Ska tydligen övernatta i något slags gömsle... Kan sluta hur som helst det här...

måndag 21 mars 2011

Äventyr 11: Fjällnostalgi

Det var här i Storhogna som jag lärde mig att älska vintern. Det var här jag tog mina första stapplande skär på längdskidor. Det var här som jag kraschade rakt in i liftkön för att jag inte visste hur jag skulle stanna med mina slalomskidor. Det var här jag fnittrandes sprang i hotellkorridorerna på kvällarna och busknackade på varenda dörr tillsammans med Alexandra Rapaport och hennes kusiner. Det var här som jag blev den snö-knarkare som jag är.

Helgens äventyr är en resa i nostalgins tecken. Jag har inte varit här sedan jag började mellanstadiet och jag är väldigt nyfiken på att se hur allt verkligen ser ut nu för tiden. Här i Storhogna, där min passion föddes. Tillsammmans med pojkvännen och hunden har jag hyrt stuga, och vi har tagit med skateskidorna för att utforska fjället. Det finns liftar och utförsbackar också, men vi känner båda två att vi har vuxit ur backarna som Storhogna kan erbjuda. Däremot, rakt över fjället i Klövsjö, finns det brantare backar och i Vemdalen finns det bra off-pist i skogen om man vet var man ska leta. Men vi kände att vi ville svettas ordentligt i helgen, så det fick bli skateskidorna som surrades fast på taket. Klassiska skidor är inte att tänka på. Efter mitt Vasalopp kan jag inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig att jag kommer att utföra den rörelsen på mycket, mycket länge än..

Fredagen invigs med lätt snöfall och en del vind så vi bestämmer oss för att utforska spåren som går i skogen.

Kan det vara så att vi ska följa pilen?

Spåren börjar med en rejäl klättring uppför fjället för att sen i sakta mak vindla sig ner genom fjällskogen. Det är vackert runt omkring oss med snödraperade granar och fjällluften som vibrerar i näsborrarna är krispig och klar. Svetten droppar längs ryggen. Spåren är kanonfina och väl preparerade. Rumpmusklerna krampar lite efter den branta startbacken, men det släpper i första utförslöpan.

Drickapaus efter mastodont-uppförsbacken


Diesel skuttar iväg som skjuten ur en kanon när vi släpper lös honom i nerförsbacken. Han ser lika lycklig ut som jag känner mig. I fjällen känns allt så enkelt. Inga vardagsproblem som knackar på innanför pannbenet och vill ta upp plats.
Efter lunchen i vår mysiga stuga tar vi ett varv till i spåret, men då fuskar vi och tar liften upp för den värsta backen och njuter mest av den härliga nerfärden. Varför göra det svårt för sig när man kan göra det enkelt?


Diesel får åka i husses famn för att slippa springa sig trött i uppförsbacken

 På kvällen är både knoppen och kroppen nöjda. God mat och gott sällskap gör aftonen till en mycket angenäm tillställning.

En solstråle letar sig in genom gardinen och väcker mig på lördagsmorgonen. Hjärtat tar ett skutt och jublar vilt av lycka. Men efter morgonpromenaden med Diesel inser jag att det inte blir någon tur på fjället idag heller. Det blåser nämligen storm. Vi tar istället spåret som går till Vemdalsskalet. Det är ett jättefint, relativt platt, och lättåkt spår som går i skyddad skog. Vi verkar vara tidiga, för vi får lägga de första skate-spåren!



Här värmer solen. Den extra fleecetröjan åker snabbt av och vi hittar snart en färdiggrävd solgrop i perfekt läge som inte går att motstå. Här blir vi kvar ett tag och har ingen brådska någonstans.

Fikastund i solgropen

När mörkret faller kurar vi in oss i vår fjäll-stuga och lyssnar på stormen som sliter och knakar i husknutarna. Vi läser varsin spännande bok och försöker samtidigt stretcha våra ömma rumpmuskler.  Det är inga som helst problem att somna på kvällen, fjällen har en säregen förmåga att vagga en snabbt och effektivt till sömns.

Söndagen är vår sista chans att komma ut på fjälltur. Det blåser dock hårt denna dag också. Men vi kompromissar med vinden och tar vesslan upp på fjället till våffelstugan för att sedan glida i medvind tillbaka till Storhogna. Vesselturen gjorde jag redan som barn så idag är det hög nostalgifaktor. Det visar sig att det är samma gamla söta vessla som ska föra oss upp på fjället. När jag ser det trasiga förarsätet där stoppningen sticker ut i vänstra hörnet får jag en flashback från 1983.


Jorå, samma gamla vessla

Efter några ord med vesselföraren så inser jag att även han är den samme! Färden upp är skumpig och blåsig, Diesel kurar ihop sig i mitt knä och undrar nog vad det är för konstigheter som jag tar med honom på. Men fjällen breder ut sig och vyn är svår att slita ögonen ifrån.


Vesseltur på storslagna fjäll

Uppe vid Samevistet är det fullt med folk, hundar och skotrar. Vinden är näst intill obefintlig för att en vidsträckt dalgång räddar oss från vindens hårdaste slag. Ett hundspann har parkerat utanför stugan och väntar på att deras medpassagerare ska äta färdigt sin gulaschsoppa så att de får springa vidare över fjället.


För tillfället är det tyst,
men så fort det är dags att dra
blir det en högljudd kakofoni av lyckoskall


Vi tar en liten tur i dalen innan vi hugger in på våfflorna med hjortronsylt som Samevistet serverar. I den granbeströdda dalen är det vindstilla och solen värmer skönt i ansiktet. Jag nästan känner hur fräknarna pressas fram på nästippen.


Ett måste på fjäll-äventyr



Ett annat måste på fjäll-äventyr

Vi bryter motvilligt upp från vår soldränkta plats på verandan. Färden hemåt har blandat underlag, ena stunden är det kalblåst och stenhårt och skateskidorna halkar runt som smörklickar i en het stekpanna. På vissa ställen har vinden blåst in mjuk snö med bra grepp för skidorna. Vi ser förmodligen ut som Papphammar på rullskridskor där vi vingligt tar oss fram över fjället. Men vi skrattar iallafall gott åt oss själva och varandra.

Blandat underlag


Inga problem att hitta på fjället iallafall


I Storhogna och alla de charmiga byar som ligger runt omkring här är det lätt att ta sig ut på fjället. Vill man inte åka skidor själv så finns det vesselturer i både Björnrike, Vemdalsskalet och Klövsjö som tar dig upp på fjället till en inbjudande raststuga där du kan köpa en god fika. Sedan kan du glida sakta ner till byn igen eller ta vesslan tillbaka. Det är oftast bara ett par kilometer upp till stugorna, så detta är enkla men storslagna äventyr för alla.

Tillbaka i Storhogna kan jag bara konstatera att jag inte vill att helgens äventyr ska ta slut och att allt faktiskt var precis så som jag kom ihåg det. Innan vi åker hem är jag tvungen att gå in i den hotellkorridor som jag och min familj oftast bodde i. När jag passerar rum 12 drar jag ett djupt andetag. Jorå, det luktar precis så som jag kommer ihåg det. Fjäll, semester, sol, skidåkning och härliga minnen. Storhogna är lika mysigt som alltid. Här känner man sig alltid välkommen. Och förmodligen har det influerat massor av små människor till att bli stora skidåkare.

Lite mera kändis

Svärmor gjorde mig uppmärksam på att 52 adventures även blev omnämnt i Norrköpingstidningen.

En äventyrerskas röriga vardag

Känns som om att det är liiiite mycket just nu....

torsdag 17 mars 2011

Jag har syndat...

... jag har ätit Moster Ingers mjuk-kaka på en vanlig vardag! Inte en tillstymmelse till något äventyrligt höll jag på med.. Hur ska det gå nu? Hur ska mjuk-kakan räcka för årets alla äventyr? Det är ju så svårt att snåla med Mosters mjuk-kakor..

Märklig känsla...

...uppstod när jag släppte in rörmokaren i morse. Okammad och med min skrovligaste Janis Joplin-imitation hälsade jag honom välkommen med bara ena ögat vaket. Han tyckte att jag borde vara pigg som en lärka för jag var ju en sån där äventyrare! Han hade minsann läst om mig i Expressen....

Vad betyder det här? Att jag måste börja lägga mig till med divalater? Att jag bara kan uttala mig genom min pressekreterare? Att jag från och med nu bara kan svara; "inga kommentarer" på alla frågor? Behöver jag beställa förtryckta autografkort? Är jag i behov av livvakt? Borde jag regga mobilnumret som hemligt? Är det nu det kommer att börja dimpa ner inbjudningskort i brevlådan till samma fester som prinsessan Madeleine glider runt på? Kommer jag få en hel drös med gratisgrejer hemskickade? (Jag skulle vilja ha lite snygga prylar från Klättermusen...) Är manager att tänka på?

Nja, kanske inte ändå...


Jag väljer nog friluftsliv framför kändisliv..

onsdag 16 mars 2011

52 adventures tävling

I 52 adventures monter på Vildmarksmässan så hade alla chansen att vinna ett tält, liggunderlag eller pannlampa från Addnature. Tävlingen gick ut på att svara på några frågor om vad 52 adventures sysselsätter sig med på helgerna samt att ge sitt eget bästa tips på helgäventyr.
Idag räknade jag svarslapparna... Jag har fått in över 300 svar!!!! Helt fantastiskt! Alla dessa människor har kommit med tips och idéer och vill dela med sig av sina erfarenheter och drömmar! Rooooligt! Men det kommer ta lååååååång tid att gå igenom alla... Så jag undrar om ni, kära läsare, kan ge mig lite tidsfrist så att jag verkligen får chansen att läsa allas tips och därefter kan utse pristagarna.. Funkar det för er?
Hmm, kanske behöver lite hjälp med det här... Undrar om jag kan muta piff-chefen? Har hört rykten att hon är svag för champagne och telemark....


Någonstans i den här påsen finns en vinnare

52 adventures skid-auktion avslutad


För alla er som har varit nyfikna ända sedan i söndags... Nu är auktionen på skidorna avslutad. Vinnande budet blev 2500 kr. Grattis Filip!


Dessa skönheter har fått ett nytt hem

Äventyr 10: Äventyr inomhus?!

Kan man verkligen äventyra inomhus? Går det? Jo, kanske... Denna helg skulle jag nog vilja kalla ett riktigt äventyr, iallafall för mig. Och dessutom har jag fått chansen att uppfylla en av mina drömmar!

Alltihop började egentligen vecka 6, när jag befinner mig i Åre för skidåkning och bröllop.
Jag står och väntar på bruden som ska fixa naglarna och bläddrar förstrött i  Utemagasinet där jag får syn på en annons om att Vildmarksmässan har "nybörjare" som tema i år. Utan att riktigt tänka efter så skickar jag ett mail till projektledarna för mässan och talar om att jag finns. Någon dag senare när jag stretar mig fram över Åre Torg i full snöstorm och mest funderar på hur fasen jag ska kunna fixa någon slags frisyr till bröllopet så tänder Lena, Erik och Ewa till på alla cylindrar och tycker att jag är den perfekta motpolen till fullblodsproffs som Vera Simonsson och Ed Stafford. Ett telefonsamtal från Lena och jag är plötsligt uppbokad på Vildmarksmässan! Jag står på Åre Torg med mobilen i handen medan snöstormen sliter och rycker i mina kläder och undrar vad som just hände?

Det var upptakten till ett par hektiska men otroligt roliga veckor fram till "the big finale"! Vildmarksmässan erbjuder mig att föreläsa på mässan och sponsrar dessutom med en monter lika stor som Blekinge och den första frågan som dyker upp är; vad ska jag fylla den med? Men Lena och Erik kommer med värdefulla idéer och har man desssutom svärföräldrar som hamstrar på det mesta så visar det sig att det är inte är något stort problem. Mina kära vänner Paula, Martina, Björn och Simon lånar snällt ut sin friluftsutrustning till mig så att jag har något i montern som anknyter till det jag ska göra under äventyrsåret 2011. Svärföräldrar och pojkvän åker land och rike runt för att hämta pryttlar och sliter många timmar för att få allt på plats i montern innan mässans öppnande.



En hel del bärande har det blivit...

Jag funderar över vad jag ska säga på min föreläsning och inser att jag inte kommer hinna allt och nog ändå behöver en piff-chef. Martina rycker in och kläcker idéer på löpande band och tillverkar den snyggaste skylten som Vildmarksmässan har skådat!


Snyggaste skylten i snyggaste montern

Addnature är villiga att sponsra med priser till tävlingen i min monter. Björn visar sig ha oanade kontakter och kan trolla fram en monter att ha antika topptursprylar i. Martin på Just nu i Kista ställer upp och hjälper 52 adventures med skitsnygga flyers att dela ut på mässan. Jag själv jobbar febrilt med att få ihop någon slags presentation som jag inte ska behöva skämmas över. Vad ska jag säga? Vad vill folk veta? Och kommer någon att vilja lyssna på mig överhuvudtaget? Mitt i allt virr-varr ringer Lena och tycker att jag ska vara med på presskonferensen innan mässan. Jag säger ja, men när jag lagt på luren går det upp för mig att jag inte har en aning om vad man gör på en presskonferens. Jag tänker att det får lösa sig eftersom. Plötsligt kommer jag på att min kajak ligger på vinterförvaring alldeles för långt bort för att hinna hämtas innan mässan och visas i montern. Men underbar mailkontakt med Babs och en lånad kajak av Kajaktiv löser det problemet. Allt flyter på något sätt bara på och när jag reflekterar över situationen inser jag att jag lever i min dröm. Jag har länge haft en tanke om att det skulle vara kul att få föreläsa på Vildmarksmässan, men jag har aldrig vågat berätta den för någon för jag trodde inte att drömmen skulle bli sann.

Så kommer så torsdagen då allt ska börja. Jag är sjukligt nervös, men laddad. Presskonferensen uppenbarar sig som en riktigt rolig tillställning! Peter Siepen bjuder på sig själv och jag skrattar mig mest genom hela spektaklet. Några reportrar tycker att det verkar värt att skriva om mig och jag blir för första gången i mitt liv intervjuad. Jag pratar på och hoppas på att de hinner höra vad jag säger för jag hör knappt vad jag själv tänker. Mässan öppnar och besökarna börjar strömma in. Några är nyfikna och stannar till i min monter och frågar vad jag säljer. Men jag säljer ju ingenting, jag bara ger inspiration. En del tycker det verkar konstigt och en del tycker att det är en alldeles strålande idé. Det är en strid ström av folk i montern och jag hinner knappt äta eller springa på dass. Men det gör inget för det är så roligt! På kvällen är det dags för min presentation. Jag är nervös som tusan och hade tänkt träna på föredraget under dagen, men jag har ju inte kunnat komma ifrån montern! Det får gå på en höft. Jag ser knappt vad det står i mina kladdiga anteckningar men jag får iallafall några spridda applåder när jag är klar.


Det är en utmaning för mig att prata inför publik,
och det är nästan svårare när det bara är några få än när det är fullsatt...

Fredagen är väldigt lik torsdagen. Skillnaden är att idag är det nästan fullt i Vildmarkscafét när jag föreläser. Jag blir taggad och gör en mycket bättre föreläsning än gårdagens, iallafall enligt mig själv.
Det är en fantastisk mix av människor på mässan. En del är nybörjare som är nyfikna och vill veta hur de ska ta sig ut i naturen och var. Några är äldre fjällrävar som har gjort allt, sett allt och varit med om allt och gärna berättar om det för alla i all oändlighet. En annan del är där bara för prylarnas skull och vill bara kolla in det senaste skriket i friluftsvängen. En hel del snopp-mäteri förekommer också, men det blandas upp med stojiga barnfamiljer, sävliga pensionärer och högljudda tonåringar.

På lördag är det dundermycket folk på mässan, som tur är har jag fått hjälp av Paula och piff-chefen Martina i montern. De visar sig vara riktiga magneter som bara suger in folk i montern.


Brudmagneter?

Det blir schysst häng i 52 adventures kök och i vardagsrummet är det många som vilar sina trötta fötter. Jag träffar massor av inspirerande människor! Några har läst om mig innan och har följt bloggen. Jag blir jätteglad av att höra att de har inspirerats av mig. Jag träffar en riktig go tjej som har inspirerats så till den grad att hon har dragit igång ett eget projekt att besöka 52 naturreservat! Det gör mig glad ända in i själen! Det var precis det här jag ville! Att folk skulle ta sig ut i naturen!
På lördagkväll är det utställarfest och 52 adventures hamnar till bords med tre sköna filurer från Örnsköldsvik,Kiruna och Abisko som pluggar till naturguider på Umeå Universitet. Jag är så trött att jag nästan somnar med gaffeln i handen, men jag vill inte gå hem, för de är så himla trevliga och vi har så roligt! Dessutom visar det sig att vi har gemensamma bekanta. Världen är liten ändå.

52 adventures på företagsfest!

Söndag morgon startar med en känsla av att ha blivit överkörd av tåget. Det tar på krafterna att få så mycket inspiration på en och samma gång av så många människor. Dessutom är systra mi i Japan där jordbävningar och havererade kärnkraftverk gör livet surt. Oron gnager i magen och jag vill bara att hon ska höra av sig så att jag vet att hon är okej. Martina och Paula hjälper mig även idag, tack och lov.
Det är en anings trögstartat på morgonkvisten så vi passar på att gå runt lite på mässan, vilket visar sig vara en dyr idé eftersom det finns så mycket roliga prylar som jag bara måste ha men inte behöver.
Folket verkar till sist ha vaknat till och hos 52 adventures blir det även idag skönt häng. Min pojkvän cirklar runt montern med filmkameran och dokumenterar allt som händer och sker.
Mitt sista föredrag drar en hel del folk och idag får jag den största belöningen. Efteråt kommer en ung tjej fram till mig och frågar om Fjällräven Classic som jag berättat om under föredraget. Hon är heltaggad och det ser ut som om hon verkligen fått en nytändning och nya idéer! Frågorna sprutar ur munnen på henne och det hela slutar med att hon också vill anmäla sig vandringstävlingen! Det är en härlig känsla att få vidga perspektiven för en annan människa.
Sista timmen på mässan sniglar sig fram, det är nästan inga besökare kvar. Så det är nu vi utställare får chansen att prata med varann. Jag pratar en stund med en snubbe som säljer tält, vi delar många uppfattningar om världen och hans varma värmländska gör att jag vill köpa upp alla tält han äger och har. Till slut slår klockan sex och vi får tillåtelse att börja packa ihop montern. Fyra dagar av intensiva och härliga möten med massor av människor är nu slut. Det går ruggigt fort att få ner allt, inte bara för oss. Alla vill hem nu. På en halvtimme har vi tömt och rensat ur allt.


Tomt

Av 52 adventures syns inte ett spår. Men jag hoppas att 52 adventures har lämnat spår i några av de människor som jag under veckoslutet har pratat med och som bär på drömmar om att ta sig ut i naturen. Jag hoppas att jag har lyckats förmedla att kan jag, så kan ni!

Om Vasaloppet hittills har varit den plågsammaste utmaningen så har det här varit den största utmaningen. Att få chansen att genomföra en dröm och dessutom övervinna rädslan och klara av att prata inför publik. Äventyr handlar om att utmana sig själv och det har jag verkligen gjort den här helgen. Det går att uppleva äventyr inomhus också. Men nu längtar jag efter ett riktigt svettigt träningspass och att få komma ut i naturen. Tur att det är nära till nästa äventyr.