onsdag 25 december 2013

Speed-däjting med Värmdös och Nackas naturreservat

Jag beklagade mig ju häromdagen att det såg mörkt ut att nå årets mål med att besöka 52 naturreservat under året.
Men skam den som ger sig, så i dessa juletider (?) och kanske det tråkigaste vädret på väldigt lång tid tog jag och Äventyrshunden oss i (päls)kragen och rände ut på jakt. Naturreservatsjakt! 

Planen för dagen;
plocka så många som möjligt av Värmdös 44 naturreservat! 

video

Visst, vädret var sämsta tänkbara, men det går inte att låta såna petitesser stoppa en.... 


Äventyrerska och Äventyrshund redo! Nu kör vi!  

Första stoppet blev Saltarö-Skärmö, jag hade lite problem att hitta in i reservatet då det i princip låg inklämt mellan sommarstugor. Men till sist hittade vi en fin rundslinga i hällmarkerna. 

Saltarö-Skärmö

Äventyrsbilen brummade vidare och Ösbyträsk i Gustavsberg snubblade vi nästan över. Även detta låg mitt i ett bostadsområde och efter att ha traskat över ett stort fält med tusen andra hundar fann vi havet och en mysig skog att promenixa i. 

Ösbyträsk

Bakom vattenpölen
ligger den stora pölen Östersjön.

Nästa anhalt blev ett pluttelitet reservat vid namn Skevik, med mer hällmarkstallskog. I det här reservatet rultade vi på längs Värmdöleden en stund och genast föddes det nya idéer i mitt huvud. Mountainbika på Värmdöleden? Flera gånger korsade jag mountainbikespår, så det verkar ju inte omöjligt. 
Precis innan mörkret tog över så hittade vi Skeviks grotta. En samlingsplats för Skevikarna, en sekt på 1700-talet som förkastade kyrkans ritualer. Egentligen var det inte en grotta utan mer en samlingsplats inramad av höga lodräta klippväggar. Här måste det ju gå att klättra tänkte jag, och mycket riktigt efter lite googlande så visade det sig att platsen är välkänd i klättringskretsar. 

Skevik

Skeviksväggen, sista bilden innan mörkret. 

Vi svischar förbi Velamsund och Ekoberget inser att vi behöver byta kommun till Nacka för att klara av dagens uppdrag eftersom Värmdö har en hel del reservat som ligger på öar i skärgården. 
Gärdesudden blir det tredje i Nacka kommun som vi besöker. Nu är det bäcksvart ute, men vi tar ändå en kort tur i mörkret runt udden och skådar husens alla ljus som speglar sig i vattnet. 


Vi lyckas hitta denna skylt i Gärdesudden iallafall. 

Ett litet naturreservat vid namn Abborrträsk får också besök av oss. Pannlampan åker på och vi tar den korta stigen som leder ner till sjön. Reservatet kom till för att hålla vattnet rent och det är väldigt rent. Det ska gå att bada här på sommaren. 

Abborrträsk

Badbrygga? 

Äventyrsbilen transporterar oss genom mörkret och mitt i ytterligare ett bostadsområde hittar vi Tollare. Temat för både Nacka och Värmdö (iallafall de reservat som inte ligger på öarna) verkar vara att klämma in grönområden mellan husen. Bra för de som bor där! Lyx att ha vacker natur så nära inpå knuten. 

Nattvandring i Tollare

Tollare 

Nu har vi farten uppe och vi räjsar förbi både Nyckelviken och Långsjön som får varsin snabbpromiss. Dessa två vill jag besöka igen då jag tror att det är vackert att gå runt Långsjön i dagsljus och i Nyckelviken finns Helveteshål som jag blev mer nyfiken på. 

Pannlampa på i natten!

Nyckelviken

Långsjön


Vi beger oss mot Solsidan och Fiskis för att nattvandra i Skogsö och Tattby. Tattby har faktiskt elbelysning på vissa sträckor, så där blev det en lite längre promenix. 

Skogsö

Tattby

Nu börjar det bli en aning trötta fötter och tassar, men vi håller fortfarande ångan uppe ett tag till. Vi vänder hemåt och äntrar Värmdö kommun igen och hittar Storängsudd, en udde som använts som lövängsbruk förr och därför blivit reservat idag. Ärligt talat så sätter vi mest in foten och tassen i reservatet innan vi fortsätter. 

Storängsudd

Sista reservatet för dagen blir Långviksträsk där vi tar en minipromenad i mörkret innan vi bestämmer oss för att nu får det vara nog med naturreservat för idag. 

Suddig pannbandsbild av trött äventyrerska

En markering på ett träd i Långviksträsk


Och nu kommer vi till den spännande upplösningen.... 
Hur många blev det? Jag behövde 14 till för att klara 52 naturreservat i år....

YES!

Jorå, jag klarade det! Tamejtusan! Räjserdäjt med naturreservaten lönar sig! Målet uppnått! Najs!
Vilket team vi är, jag och Äventyrshunden!

Världens bästa äventyrskompis!
(som ser lite skräckslagen ut på den här bilden..?) 

2 kommentarer:

  1. Nu pratar vi kvantitet :-)

    Ser fram emot ett gott nytt äventyrsår 2014!

    SvaraRadera