När det du älskar dödar....

När man är sådär passionerad i sin sport så spelar döden mindre roll. Det handlar om att få leva sitt liv på sitt eget sätt. Man är medveten om riskerna men man försöker att ta sig förbi dem med säkerhet och smarta beslut.

Bungy Jump på Nya Zealand 2008,
då var jag helt övertygad att jag skulle dö
för en sekund eller två. 

Hur tänker du kring din sport? Tänker du på riskerna när du är mitt i allt det roliga?

På topptur i Nya Zealand 2008

När jag är på topptur är jag medveten om att det kan gå en lavin. Jag gör allt för att minimera riskerna och har med mig utrustning som kanske hjälper mig om det skulle hända något. Men jag är aldrig säker, hur säkert jag än har kollat och dubbelkollat allt. Men någonstans ger det ändå en känsla av att vara vid liv, när jag balanserar på dödens kant.

Att narra döden är något som basehoppare lever med. Läs här en krönika om hur det är att förlora någon man älskar.

Bild lånad från TV2 Norge

För en kort tid sedan så förlorade extremskidåkaren Andreas Fransson sin vän. Läs hans egna ord om händelsen här.

Bild lånad från Franssons blogg

Livet får mig att fundera på döden... Är du rädd för döden?