Överraskningsreklam?!

Ur min morgontidning ramlade ett reklamblad ut,
döm om min förvåning när jag såg mig själv på bild!
Uppslaget från reportaget om mitt äventyrsår
gör reklam för prenumerationer på Utemagasinet.
En kanske ska skicka en faktura...? 

Nya Magasin Skärgård är här

Och i den hittar du ett reportage skrivet av mig
som handlar om Petter Menning,
kanotisten som precis tagit silver i EM! 

Naturkarta i mobilen

Vill tips er alla om en ny app där man får naturtips i mobilen, Naturkartan heter den. Eller ny och ny, den finns redan i Jämtland och Östergötland, men nu är det dags för Stockholm att få en.

Allt du behöver veta tydligen om naturen omkring dig utlovar tillverkaren.
Kanske att en hittar några nya stråk med appen? Värt ett försök!!

Äventyr 7: 2015 En Valborg utan eld

Äventyrshunden och jag kidnappade Lillasyster
och drog till Örskär över Valborg.
Lite för att slippa raketerna som Äventyrshunden så starkt ogillar,
men mest för att vandra, äta gott, njuta och slappa tillsammans. 

Från bryggan där passbåten släppte av oss
fick vi dra vårt bagage till fyren där vi bokat in oss.
Av Äventyrshundens drag-skills syntes intet.

Den gamla fyrvaktarbostaden är numera vandrarhem,
och det var bara vi som kommit på den briljanta idéen att fira Valborg här. 

Det gjorde inget att vi fick Örskär för oss själva...

....vi vandrade längs stränderna utan egentligt mål...

...och njöt av havslukt, vyer och solnedgångar....

...och så funderade vi över exakt hur lång tid
det tagit att plocka ihop den här stenmuren...

...och andra väsentliga saker som ploppar upp i ens huvud
när månen lyser över Örskärs fyr. 

Vi utmanade oss själva i fotokonsten..

....innan vi somnade till havets brus...

...som morgonen efter hade blivit till ett dån och full storm...

...men vi sökte skydd i skogen...

...där vi hittade en insjö som var helt spegelblank
fast havet var i uppror.

En alldeles lagom helg med systrarna blå! 

Alldeles nyss....

....var jag i fjällen.
I Hemavan var det typ 3 meter snö, storm och sol.
Och nu är jag hemma, och här har det blivit vår. Märkligt känsla. Att man kan förflytta sig så snabbt mellan ytterligheterna...

52 adventures skidar med Äventyrshunden

Jag såg en film häromdagen, med en husse som åkte skidor med sin hund på axlarna. Det såg kul ut tyckte jag och tänkte att jag måste testa med Äventyrshunden så klart!

Efter Kungsleden-turen fanns det tid för skidåkning i Hemavan och då passade jag på att ta med Äventyrshunden på en skidtur.

Liften är inga problem då vi åkt lift tillsammans förut.
Han bara vilar på mina stavar och ankarliftspinnen. 

Nöjd med livet hängde han glatt med
på höghöjdsskidåkning! 

Jag är så tacksam och glad för att jag har en sån modig hund, som inte bangar för något, alltid är med på de galenskaperna jag hittar på och bara är nöjd med livet!
Once-in-a-lifetime-dog!
Må vår tid tillsammans bli lång! 

Äventyr 6: 2015 Tonårstur på Kungsleden

Det började med en mild kidnappning av tonåringen Lina.
 som inte hade något viktigt i skolan den här veckan,
(bara några nationella prov)
för att sedan fortsätta med en lång färd till Hemavan
där infödingen Jessica guidade oss rätt på Kungsleden. 

Det här var tonåringens första tur,
och jag tror att hon inte riktigt visste vad hon gett sig in på. 

Bergen imponerade föga på tonåringen.
(Har man varit i Alperna som hon ju varit,
så var det inte så mäktiga berg det här..) 

Men fikarasterna var desto mer uppskattade av tonåringen.
Äventyrshunden delade tonåringens intresse på den här punkten.
Efter fikastunden lämnade Jessica oss åt vårt eget öde,
då hon kilade tillbaka till jobbet på Statoil i byn. 

Jag och Äventyrshunden myser i Viterskalets närvaro.
Vad tonåringen tänker vet ingen. 

I Viterskalsstugan tog fjällvärden vänligt emot. 

Och vattnet får en hämta i ett djupt hål i snön.
Det tyckte tonåringen var coolt! 

Men det största bekymret var ändå att mobilen inte hade någon täckning!
Ve och fasa, hur skulle tonåringen överleva detta?
Och framförallt, hur skulle hon kunna ladda mobilen när det inte fanns el i stugan? 

Lösningen blev kortspelande i stearinljusets sken
och avstängning av mobilen
för att spara batteri till ett eventuellt nödläge.
Det blev sent eftersom tonåringen vägrade
gå och lägga sig förrän
hon vunnit över mig i spel.
En svår uppgift skulle det visa sig. 

Skidåkningen genom Syterpasset bjöd på motvind och
flera pauser för att springa igång värmen för
tonåringar och Äventyrshundar. 

Och så en och annan konståkningspose
i Syterpasset innan skidandet började om. 

I Syterstugan tog Morgan emot
och gästvänligheten visste inga gränser.
Här sov vi gott och kom inte iväg
förrän vid lunchtid dagen efter.
I vårt slutmål Hemavan var det snöstorm,
men i Syter var det vindstilla och lappvantar som sakta dalade ner.

Tonåringens utvärdering av turen blev ändå:
jättekul!
Mysigt att spela kort i stugan och
alltid roligt att vara på skidor i fjällen.
(Bättre än att skriva prov i skolan iallafall) 

Och för att stilla tonårslustarna så klämde vi lagg i Hemavan
innan vi påbörjade den långa färden hemåt. 

Jag lovade att inte tala om för tonåringens mamma
att vi åkte off-pist.... 

....vilket vi ABSOLUT inte gjorde...
Eh... Hehehe...

Men det var ju så härligt att få lite fluffsnö över knäna!!