tisdag 18 augusti 2015

Expedition 52: It´s alive!!!

Jag hade bestämt mig för att om vädret var kalas den här veckan skulle jag ut och paddla. Bara Äventyrshunden och jag. Väderprognoserna visade perfekt väder och paddlingssuget slog till med full kraft. Kollade sjökortet och bestämde mig för att paddla i mina egna hemtrakter typ, och tamejtusan om det inte sammanföll med just nästa etapp av den nerlagda Expedition 52!
Expeditionen lever igen!

Äventyrspolare på väg! 


En expedition som för övrigt  bara har kantats av motgångar, målet med att runda Uppland i kajak och mountainbike har varit otursförföljd från start. När jag skulle cykla Upplandsleden (inget jag rekommenderar någon) blev Äventyrshunden sjuk, riktigt sjuk, och kunde inte följa med utan fick ligga på sjukhus istället. Upplandsleden var en kamp rakt igenom, med mygg, kalhyggen, oron för Äventyrshunden och stigar inte lämpliga för cykling.
När det var dags för paddling var Äventyrshunden frisk, men vi möttes av tvåmetersvågor och fick stora självan och flyttade starten för paddlingen rejält söderut. Paddlade en etapp, men äventyrslusten rann ur mig trots att vädret då var helt perfekt. Hade. Bara. Ingen . Lust. Att. Fortsätta. Punkt.
Så expeditionen las ner. Orkade inte tänka på den. Ville bara göra annat. Skita i den.
Men allt sedan dess har den legat i bakhuvudet och malt. Saker som jag inte avslutar har en tendens att göra det. Så jag tänkte att det kanske var dags att avsluta den däringa expeditionen trots allt.

Och vilken paddelvecka jag fick! Helt magisk! Precis sådär som paddling ska vara. En behöver inte kolla väderleksrapporterna en endaste gång, för en vet att en kommer vakna upp till strålande sol, svaga vindar och varma temperaturer både i luft och vatten.



Jag stressade inte alls, det blev mer bad än paddling räknat i timmar. Jag tog inte ens rakaste vägen, utan följde Äventyrshunden nos och mitt hjärta. Och vi bara njöt! Så skööööööönt. Helt bortkopplad från verkligheten och alldeles väldigt levande i nuet.

Lugna vatten är bäst tycker vi båda.
Äventyrshunden sitter längst fram och tar in havsdofterna
medan jag kan paddla med rätt teknik och läsa sjökortet
utan en lång svans som är i vägen. 

När vi inte paddlade busade vi eller
gick långa promenader på någon större ö. 

Och så blev vi bjudna på glass av Lillasyster som råkade vara ute och hälsa
på en kompis i skärgården, just precis där vi var! 


Middagarna tillagade vi tillsammans i skön kvällssol. 

Till havs upptäckte vi nya saker,
en sjöjungfru paddlade vi förbi....

...och ett och annat sjöodjur,
Havsörnar som seglade i skyn fick vi också se. 

Och en herrans massa sandstränder hittade vi! 

Men mest av allt badades det!! 


Etappen avslutades precis utanför huset!

Det är såhär en expedition ska vara, en njutning! Då är det precis som det ska vara!

Nix, inte långt, men gött! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar