Det lustiga är att jag blir lika inspirerad tillbaka när jag föreläser. Det är en sån kick att se poletten trilla ner. Det handlar inte alltid om prestationer och att cykla längst, gå snabbast, springa längst. Det är mycket enklare än så, det viktiga är att komma ut. Sen hur långt du går är skit samma, friskluften är den samma efter 50 meter som efter 5000 meter i skogen. Det viktiga är att må bra och det gör de flesta när de befinner sig utomhus och får i sig lite D-vitamin från solen strålar.
Det är lika kul varje gång, att se när aha-upplevelsen drabbar dem som sitter i salongen. Alltid lika kul och alltid lika inspirerande! Tack för att jag fick bli inspirerad idag av er som lyssnade på min föreläsning!
 |
| Äventyrshunden och jag alldeles utanför föreläsningslokalen, mysigt ställe att begrunda det här med inspiration på. |
Jag känner igen den där glädjen. Det är precis av samma anledning som jag är scoutledare. Det ger mig en massa energi tillbaka när jag ser barnen njuta av att vara ute i naturen. Se dem upptäcka något nytt. Det kan vara att klättra i trädet runt knuten, plaska genom en vattenpöl eller att upptäcka att det går att poppa popcorn på en öppen eld eller att de vågar tända en fotogenlykta. Jag hoppas att det sätter positiva spår i dom. Det gör det i alla fall i mig gång på gång.
SvaraRaderaWow! Scoutledare måste vara hur kul som helst! Vilken energi du måste få tillbaka! :)
Radera