Två bra saker...

..har hänt idag!
Först fick jag frågan om jag ville projektleda ett MTB-projekt i Roslagen och sen tyckte förläggaren att även äventyrshunden skulle få ett författarporträtt i guideboken om Roslagsleden! Kul!

Östgöta-media?

Det går rykten om att 52 adventures har synts i Östgötacorren för ett par dagar sedan. Någon som har sett något?

Kontraster

Snacka om kontraster. Förra veckan  5 plusgrader och jag simmade mest runt i lera. Idag 5 minusgrader och snö?!

Är det vinter nu?

För övrigt så var min plan att jag skulle se soluppgången vid havet i Grisslehamn i morse vid sjusnåret. Ställde alarmet på mobilen tidigt som tusan, och ställde sedan tillbaka klockan eftersom det nu ska vara vintertid av någon anledning. (Varför kan det inte bara vara sommartid jämt, varför hålla på och krångla?!) Men mobilen ställde ju om sig själv mitt i natten och jag hade ju tänkt helt fel med det där fram och tillbaka med klockan. (Varför kan det aldrig bli rätt dessa dagar?) Summa kardemumma så var jag en timme försenad till soluppgången vid havet. Men det var fint ändå att äta frukost i morgonljuset på klipporna!

Det fina i kråksången var att det rasslade till lite i naturreservatsjakten!

Rönnskärs udde var kalasfint vid havet!

En perfekt lördag

En hel dag på Roslagsleden
med våra vänner kan inte bli annat än perfekt! 

Lowe skulle prompt åka på pappas axlar

Carin och Andreas tyckte det var jätteroligt
att vi lurat med dem ut på Roslagsleden 

Carin och Martina hade mycket att prata om

Lilla Julie verkade tycka att det var mysigt att vara på äventyr

Björn funderar på ifall ryktena
om det störtade planet i Harsjön verkligen är sanna...?!

Några sista vandringssteg i kvällssolen
innan det är dags för middag 

Martina var lite kall om fötterna
men var glad ändå!

Det är såhär en lördagskväll ska tillbringas!

Lowe har förstått det här med att
varm choklad är ett måste på äventyr!

Bättre än såhär blir det inte!
Tack alla vänner, ni är bäst! 

Luftar hjärnan?!

Här var ett bra ställe att lufta hjärnan och tanka mer energi! 

Farligt men ändå härligt?

Det här ser ändå fullständigt livsfarligt ut, men filmen är så snyggt gjord att till och med jag blir lite sugen på att flyga sådär...

Mera världsarv

Ni läsare har gjort mig uppmärksam att jag faktiskt varit på fler världsarv än de jag skrev i mitt tidigare inlägg. Alla världsarv i hela världen var inte representerade i boken jag fick. Så här kommer en ny uppdaterad lista på världsarv som jag besökt i mitt liv. Är inte alldeles säkert att jag fick med alla, men någorlunda sann kanske den här listan är iallafall!

Europa
Bryggen i Bergen, Norge
Geiranger och Näroy fjord, Norge

Laponia i Lappland, Sverige
Drottningholm slott vid Mälaren, Sverige
Hansestaden Visby på Gotland, Sverige
Birka, Sverige
Gammelstaden i Luleå, Sverige
Höga kusten, Sverige
Koppargruvan i Falun, Sverige
Odlingslandskapen på Södra Öland, Sverige

Grand-Place i Bryssel, Belgien

Potsdam i Berlin, Tyskland
Museuminsel i Berlin, Tyskland

Schönbrunn slott i Wien, Österrike
Gamla stan i Wien, Österrike

Loiredalen, Frankrike
Versailles-palatset, Frankrike
Strandbankerna längs Siene i Paris, Frankrike

Santiago de Compostela, Spanein
Alhambra i Granada, Spanien
Katedralen i Sevilla, Spanien
Palau de Musica Catalana i Barcelona, Spanien

Venedig, Italien
Florens historiska centrum, Italien
Roms historiska centurm, Italien
Piazza el duomo i Pisa, Italien
Gamla stan i Sienna, Italien
Monument i Ravenna, Italien
Verona, Italien

Vatikanstaten

Gamla stan, Luxembourg

Gamla stan i Prag, Tjeckien

Belemtornet, Lissabon, Portugal
Angra de heroismo, Azorerna, Portugal

Gamla stan, San Marino

Tower of London, Storbritannien

Budapest, Ungern


Nordamerika
Frihetsgudinnan i New York, USA
Rocky Mountains Parks, Canada

Asien
Kinesiska muren, Kina
De kejserliga palatsen i Peking, Kina
Terrakottaarmén i Xian, Kina

Oceanien
Operahuset i Sydney, Australien
Stora barriärrevet, Australien
Kakadu National Park, Australia
Tongariro National Park, New Zealand
Te Wahipounami, New Zealand

Jo, då blev det ju några fler helt plötsligt...

Faddrar och världsarv

Jag har blivit fadder! Jo, det är sant! Lilla Julie tycker att jag och min Darling är visa som ugglor och frågade (visserligen genom sina föräldrar Björne och Martina) om vi ville vara faddrar åt henne. Och det är ju klart att vi vill! Inte för att vi riktigt vet vad det innebär att vara fadder men jag och Darling tänker att det kanske handlar om att vi ska ta med henne på lite fallskärmshoppning och en och annan tältnatt under stjärnklara himlar när hon blir lite äldre än 3 månader? Eller?
Men varför vänta egentligen, vi börjar redan kommande helg och inviger henne i den ädla konsten att grilla korv över öppen eld! Julies första äventyr med sina nya faddrar!

Julies fina muta! 

Undrar om Julie var orolig att vi skulle säga nej eftersom hon mutade oss med en kanonfin bok om världsarv. Det hade hon inte behövt göra, vi hade sagt ja ändå!
Men boken var väldigt inspirerande och nyfiken som jag är har det bläddrats en hel del i denna redan. Den skapar drömmar om äventyr kan man lugnt säga! Till exempel världsarv nummer 52 i boken är Twyfelfontein i Namibia som är en av de största hällristningarna i Afrika. 2500 petroglyfer från stenåldern har ristats in i etjosandstenen i Damaraland. Kanske kan vara ett resmål för framtiden?

Spännande äventyr i Namibia!

Men det var rätt intressant att se att jag ändå har besökt några världsarv i mitt liv redan, liksom lite utan att veta om det...

Europa
Bryggen i Bergen, Norge
Laponia i Lappland, Sverige
Drottningholm slott vid Mälaren, Sverige
Hansestaden Visby på Gotland, Sverige
Grand-Place i Bryssel, Belgien
Potsdam i Berlin, Tyskland
Museuminsel i Berlin, Tyskland
Schönbrunn slott i Wien, Österrike
Gamla stan i Wien, Österrike
Loiredalen, Frankrike
Santiago de Compostela, Spanein
Alhambra i Granada, Spanien
Venedig, Italien
Florens historiska centrum, Italien
Roms historiska centurm, Italien
Vatikanstaten

Nordamerika
Frihetsgudinnan i New York, USA

Asien
Kinesiska muren, Kina
De kejserliga palatsen i Peking, Kina
Terrakottaarmén i Xian, Kina

Oceanien
Operahuset i Sydney, Australien

I Afrika och Sydamerika har jag aldrig varit så där kammar jag noll.

Har du besökt några värdsarv? Lägg gärna en kommentar och berätta!

Äventyr 2012:18 Tjuvstartad Halloween/Försenad Sommarträff?!

Halloween är ju egentligen inte förrän längre fram i tiden, men vi tyckte att det passade bra den här helgen att tjuvstarta alltihop. Fast det beror på hur man ser det, för helgens happening var ju egentligen försenad. Årets årliga Sommarträff uteblev på grund av ett sommarbröllop i Åre. Så för att kompensera för det så blev det en för tidig Halloweenträff istället. Logiskt? Nej, inte särskilt. Men iallafall väldigt roligt!

Det rådde länge delade meningar om när egentligen själva tillställningen skulle äga rum, det var bud om både 13-14 oktober och 27-28 oktober, men till slut kunde vi konstatera att det handlade om 20-21 oktober. Det verkar som om tideräkningen i Kiruna och Jönköping är en annan än den i övriga Sverige....?
Fredagen kom och därmed även gästerna. Den ägnades mest åt skönt häng och att reda ut vad som hänt sen sist egentligen. Sommarbröllopet i Åre tog flera timmar att klargöra vem som egentligen sa eller gjort vad och varför det berömda talet trots allt blev en sådan succé. Vidare så diskuterades det angående om "ligga" verkligen är ett verb eftersom man faktiskt inte gör något just då. Kärnkraft, hen, flygplansmotorer och TV-boxar var också tvunget att avhandlas med stor detaljrikedom innan Matias eventuella nedtrappande av snusandet kom på tapeten. Den ökända "Hamstern" spottade upp vintermörkret en kort stund innan den däckade lika snabbt som den kom fram.

När gryningen nalkades på lördagen vaknade minimänniskorna pigga och raska medan de lite större människorna klagade på huvudvärk och andra ålderskrämpor. Minimänniskorna tyckte att de senare symptomen kunde botas med geggamoja och en svampvandring i skogen.

Det mesta ordnar upp sig
med geggamoja tycker Elvis! 

Skogens guld? 

 Efter en stadig lunch spetsad med tre ton kantareller var gänget redo att anta tävlingarna som skulle leda till avgörandet om vem som skulle få kyssa den åtråvärda Kulla-bucklan. Förra årets vinnare hade piffat till pokalen för att få plats med sitt eget namn vilket nu satte tävlingarna i en helt annan dager. För nu var ju pokalen helt plötsligt ännu mer värdefull!

Svamprensing med Kulla-pokalen inom räckhåll

Regnet öste ner men vad gör det när det är blodigt allvar? Deltagarna delades in i två lag som båda skulle kämpa sig  fram till en vinst. För det är bara det vinnande laget som får göra upp individuellt om pokalen. I första grenen fick lagen en trave med foton i sina händer. Sen gällde det att hitta till ställena som fotona visade för att samla in bokstäver. Dessa bokstäver skulle bilda ett ord som i sin tur skulle bilda ett ordspråk.

Ett jäkla rantande i uthusen för att hitta bokstäver

Tävlingarna fortsatte med att plocka ärtor med klädnypor, bilda nya ord av Halloween, lista ut låttiteln med hjälp av någon form av "så ska det låta"-reglement och vinprovning för att lista ut vilket vin som tillhörde vilken kändis. Det visade sig att Per Mobergs vin inte alls var så gott som kunde väntas, Motorhead var odrickbart och Elvis pava var ändå helt okej.

Vilken är vilken?

Lagen kämpade väl och i slutändan var det omöjligt att skilja dem åt. Ställningen var odiskutabelt lika och tävlingsledningen var tvungen att backa och låta båda lagen göra upp om pokalen. En bana i mörkret skulle gås två gånger på tid och personen med minsta möjliga differens mellan sina båda heat skulle få kliva överst på prispallen. Det såg länge ut som om Linda skulle ta hem pokalen i år igen, men fick i sista vändan se sig besegrad och stannade på en hedrande andraplats. Istället blev det Björn som fick kliva fram som segrare! Med endast 1,1 sekunds tidsskillnad mellan sina båda heat var han definitivt en värdig vinnare!

Grattis Björn!
Men vänta nu, han har väl inte tagit hjälp av Julie? 

Och det firade vi med en Halloween-fest så klart! Och även här kunde man så klart vinna ett pris, för bästa utklädnad. Och den togs hem av familjen Bengtsson som hade gått all-in och satsat stort med kreativa lösningar och fanstaifullhet.

Döden, den onda dockan och Skräcken under sängen.
Vem kan inte bli rädd för dessa? 

Svartrockarna kom med en till ond docka i lite mindre version

Kärnkraftinspektörerna
hade med sig Skitfarligt Zombievirus..!

Kriss-Kross var ju snabbtänkt iallafall
när man glömt utklädnaden hemma.
Men föga skrämmande kanske?

Elvis ville väldigt gärna vara skelett! 

Mer än såhär får ni inte veta om kvällen, kära läsare. Men jag kan tala om att vi hade väldigt roligt!
Trevlig Halloween på er i förtid!

Mera höst!

Den här tiden då löven är sådär överdådigt färgsprakande är så kort. Jag vill ha mer höst!

Passa på att njuta av hösten i helgen! Trevlig helg!

På SPA!?!

Tyckte det var dags att ta hand om mig själv litegrann, så jag drog på SPA!
Helkroppslerinpackning stod först på schemat.... Najs!

Lerig, svettig och skitig från topp till tå,
det är då jag trivs som bäst! 

På uppdrag

Att jag aldrig lär mig....

....att det allt som oftast INTE går att mountainbika på stigen om stigen råkar ringla sig längs strandkanten på en insjö.... Har jag inte gjort det här misstaget hundra gånger förut? Ändå tänker min reptilhjärna att; jaaaa men det är säkert fint längs med sjön..! Suck.. Fast utsikten VAR fin, men inte stigen. Iallafall inte med hoj som transportmedel.

Fin utsikt! 

Mindre fin stig....
Knappt att Äventyrshunden syns bland spenaten.

Fler skyltar som dessa tack!

Äventyr 2012:17 Nirvana för en smygpyroman

Ungefär vid den här tiden varje år gaddar några av Stockholms skärgårds metropoler ihop sig och anordnar en hösthelg med tema Eld. Om man frågar dem som ordnar det här eldiga evenemanget så säger de att syftet är att visa på att skärgården är lika fin på hösten som på sommaren. Men frågar man mig så skulle jag säga att det är för att tillfredsställa allas vårt behov av eldkoma. Och för mig som är lite sådär halvt om halvt smygpyroman så är det här paradiset på jorden en mörk oktoberkväll.

Eldkoma är en lisa för själen!

Jag har bjudit med mig halva tjocka släkten på det här glödheta arrangemanget och vi har valt att besöka Finnhamn som tjuvstartar sin eldhelg lite före alla andra. Släkten fraktas med Vaxholmsbåten och jag, Äventyrshunden och Äventyrsdarling har lovat att möta dem på bryggan när de anländer till ön. Men vi har en lite annorlunda agenda innan vi börjar vår eldhelg.
Det var nämligen hög tid att besöka mitt hemliga smultronställe igen. Jag måste liksom få komma hit minst en gång per år och bara andas. Så därför får vår gula båt Totti ta oss ut på äventyr på det guppiga havet.

Äventyrshunden försöker lägga sig bekvämt tillrätta
på det hårda ankaret i fören...

Vi korsar stora fjärdar, passerar Finlandsfärjor på rad i farleden, girar in i stilla sund och kryssar mellan grynnor markerade med toastolar innan vi når Min ö. Solen bäddar in klipporna i ett mjukt sken och höstlöven lyser i guldgult och orange. Klättertallen breder ut sina tjocka grenar och når nästan ända till eldstaden nu. Det är så vackert att jag får tårar i ögonen.

Min ö, den bästa av dem alla!

Ögonblicket firas med varm choklad och smörgåsar. Darling trollar dessutom fram praliner från Vaxholms choklad! Vi njuter av höstsolen och av att vara nästan ensamma i skärgården. Det är så fridfullt att själen genast saktar ner ett par hekto från vardagsstressen. Darling sträcker ut sig på liggunderlaget och somnar mitt i en mening. Jag och Äventyrshunden strövar runt ön för att insupa det som vi behöver insupa innan vi åker vidare.

Trött och nöjd Darling

Vi når Finnhamn i det vackraste kvällsljuset som hösten kan uppbringa. Tältet slås upp på udden där vi en gång bodde en hel sommar när vi jobbade här. Äventyrshunden hjälper till att fluffa sovsäckar och göra det mysigt inför natten.

Två North Face-bagar med sovmys ska väl räcka?

Vi vandrar runt Lilla Jolpan innan vi styr kosan mot bryggan för att möta resten. Någon har tänt marshaller längs med vägen så det gör inget att mörkret har börjat bädda in Finnhamn i ett stjärnklart dunkel. Äventyrshunden blir alldeles tokigt lyckligt av att så många som han känner kliver av båten. Han tar täten och lotsar släkten till Sliphuset där vi ska äta middag tillsammans med ett hundratal andra som också gillar Finnhamn i höstskrud.

Middag serveras på både krogen och i Sliphuset

Pappa och släkten njuter av en kväll i skärgården

Tomatiserade lammlägg med rostade grönsaker (risotto för vegetarianer)  toppas av en gudomlig äppelpaj  innan det är dags för det som vi kom hit för.Själva elden.

Pappa kliver genom eld för att komma fram till eldshowen!

Vid båthuset är det riggat för eldorado. Det är fullt med folk längs stranden. Klipporna runt naturhamnen är belysta i lyriska färger. I vattnet flyter en eld. Hur det går till har jag ingen aning om. Finnhamns vaktmästare är alldeles sotig i ansiktet, men det får snart sin förklaring när han börjar jonglera med eldklot och blåser eld från händerna och munnen!

Om du ska söka som vaktmästare på Finnhamn
är det bra om du har eldiga meriter i  ditt CV! 

Gitarristen som står på pontonen drar ett långt solo som får oss alla i stämning innan bandet fyller i och showen är i full gång. De blandar underfundiga dikter och hederlig rock ´n´ roll med klassiker om Daggstänkta berg. Allt ackompanjerat av en duktig dansare i reflexer och den eldiga vaktmästaren. Paret framför mig spontandansar till tangon som spelas och från ingenstans börjar en säckpipa ljuda. Personen som får det hela att fungera dyker snart upp på bryggan iklädd kilt och allt. Showen toppas med allsång och körsång i stämmor. Och en hel massa mer eld förstås. En värdig avslutning på en eldshow.

Bandet som fick hela Finnhamn att gunga

Rockpartyt fortsätter i Sliphuset för de som vill. Men jag och släkten promenerar tillbaka genom skärgårdsnatten upplyst av eldar. Släkten dumpas på vandrarhemmet medan Lillasyster följer med till udden där vi hjälper henne att sätta upp sitt tält i mörkret. Efter en sista flukt mot stjärnorna kryper vi in i vårt tält och myser ner oss bland murriga sovsäckar och en gosig Äventyrshund. Kinderna hettar av nattens eldiga spektakel. Hjärtat pumpar varmt blod genom ådrorna. Själen har fått glöd igen. Närmare nirvana än såhär kommer nog inte mitt smygpyromanistiska jag.

Tur för er som missade Finnhamns Eld och Hav
är att resten av skärgården firar det här nästa helg!

Hur luktar du egentligen?

En av mina bloggläsare, Peter, hörde av sig och tipsade om en kul film som jag gärna vill dela med er andra också.

Ni vet när man har varit ute på äventyr och då helst eldat en massa som sig bör på äventyr, då kan det hända att kläderna luktar rök när man kommer hem. Till skillnad från många andra tycker jag att det här luktar gott!  Det här har någon tagit fasta på och skapat en "parfym" för detta! ;) Genialt!

Varsågoda, kolla in länken här! Tack Peter för tipset! :)

Helgtips

Dax att gå under jord ett tag? Behöver du komma undan från vardagen?  Limgruvorna vid Tryggeboda och Jättebergets grottor nära Örebro kanske kan vara lösningen på dina problem? I Grängesberg finns det också gruvhål att krypa ner i, kryddat med häftiga salar!

Eller varför inte besöka den högsta punkten i ditt län eller kommunen där du bor?

Vinnaren i fototävlingen är korad!

Sådär, då har juryn överlagt. Det var stenhårda förhandlingar och högljudda diskussioner under långdragna nattsuddstimmar.... Näe rå, faktum var att juryn var väldigt eniga! Såhär lyder motiveringen:

Bilden har fin komposition, vacker och ren färgskala, dessutom är den spännande och visar att den som håller ögonen öppna i naturen kan få se en hel del. Den står för sig själv och håller att tittas på länge. Det är ju svårt att inte börja le när man ser bilden på den där sömndruckna ugglan som verkar undra vem det är som kommer och stör middagsluren. Bilden visar med stor tydlighet att det går att få intensiva naturupplevelser väldigt nära hemorten. 

Och vinnaren är: SARA WENNERQVIST! Stort grattis till dig! Bra jobbat!

Slagugglan tog hem vinsten! 

Donationer efterlyses!

Jorå, det går bra nu....

Hade som vanligt lite halvbråttom till färjan imorse för jag skulle passa en tid till ett möte. Kastar in Äventyrshund och packning i bilen men när jag sätter nyckeln i låset och vrider om händer ingenting. Nada. Äventyrsbilen totalvägrar att starta! Pärlan som alltid startar i alla slags ruskväder är stendöd. Haffar första bästa bil och ber om att få låna lite startkablar och en fräsch motor. Hjälper inte heller. Fortfarande död. Jahapp, ringer bärgaren och ber dem hämta Äventyrsbilen och köra den till verkstaden pronto. Springer tillbaka hem och hämtar nyckeln till den lite mindre Äventyrsbilen som oftast körs av min sambo. Tack och lov tog han båten till jobbet i morse så den står kvar hemma! Puh! Allt löser sig trots allt....

Något försenad, men ändå i rimlig tid att hinna om gaspedalen trycks konstant i botten, vrider jag om nyckeln till den lite mindre Äventyrsbilen. Endast ett par sporadiska hostningar hörs... Vad är detta? Är det något tonårsbus som har skruvat ur alla tändstift eller vad? Jag skriker åt den lite mindre Äventyrsbilen: "att nu får du faaan starta" och trycker plattan i botten med en ursinnighet som åskguden Tor till och med hade varit imponerad av. Den lite mindre Äventyrsbilen är lite lydigare än den stora Äventyrsbilen och bestämmer sig för att starta. Tack för det!

Gasar iväg och hinner preciiiiiiiiis med färjan. Vågar inte stänga av bilen på färjan ifall att den lite mindre Äventyrsbilen bara bestämt sig för att lyda en gång idag. Blundar lite så att jag inte ser skylten där det står: "Stäng av motorn, dra åt handbromsen..."
Rullar vidare mot mitt möte samtidigt som jag ringer försäkringsbolaget för att prata om den trasiga frysen. Ringer bilverkstaden och förbereder dem på att den stora Äventyrsbilen är på väg till dem. Ungefär halvvägs in i det samtalet börjar motorlampan blinka i den lite mindre Äventyrsbilen (!) Va faaaan....! Överlägger med serviceteknikern jag har på tråden och då börjar verkstadslampan också blinka. Suck. Blundar med ena ögat och kör vidare.

Stannar på macken för att tanka och då visar det sig att Shell firar 100 år just idag och att de rabatterar soppan! Äntligen något positivt denna skitdag! Dessutom erbjuder de en liten filur som tankar upp den lite mindre Äventyrsbilen medan jag köper en kopp varm choklad. Den lilla filuren fyller även på spolarvätska, byter den trasiga glödlampan och kollar oljan. Lite gladare hoppar jag in i bilen och vrider om nyckeln.... Biljäveln startar inte! Suckar uppgivet och slänger upp bildörren för att putta undan skrället från bensinpumpen så att någon annan än jag kan få finservice på Shellmacken. Spiller dessutom ut varm choklad på hela sätet. Vad har jag gjort för att straffas så just idag?
Den lilla filuren kommer fram och frågar om jag behöver startkablar.
-Vet inte, snyftar jag, och vrider om nyckeln igen. DÅ startar den, just nu ganska hatade, lite mindre Äventyrsbilen.

Konstaterar att jag ändå bara är 15 minuter sen till mötet och är rätt nöjd med tillvaron. Ända tills verkstaden ringer och säger att den stora Äventyrsbilen nu visserligen är lagad men att det kommer lämna ett stort hål i min plånbok.

På väg mot verkstaden för att hämta den stora Äventyrsbilen börjar oljelampan dessutom lysa i den lite mindre Äventyrsbilen???!!! Hämtar den stora Äventyrsbilen på verkstaden och lämnar kvar den lite mindre Äventyrsbilen tillsammans med min plånbok.

Jag hade fel när jag antog att alla delar som går att byta i den stora Äventyrsbilen var utbytta redan förra året. Det fanns fler delar som ville bli bytta. Så om någon känner att de spontant vill lämna en donation till Äventyrsbilens bevarande så mottages de tacksamt. Maila mig så ska jag gladeligen ge er kontonumret!

Imorgon kommer frysreparatören. Och hur jag ska lösa det när min plånbok är kvar på verkstaden är en fråga för morgondagen. God natt.

Men allvarligt?

Kommer det här verkligen att funka? Kolla in den här snubben!

Fototävlingen!

Sådär, då har datumet passerat för att skicka in bilder till fototävlingen. Här nedan ser ni bidragen. Nu ska juryn överlägga om vem som vinner och därmed kommer få sin bild publicerad i guideboken om Roslagsleden. I juryn sitter Jonas Sundvall från Calazo Förlag, Fotograf Katrin Svensson och så jag. Vilken bild tycker du ska vinna?

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22