Äventyr 7: Vatten överallt

Detta äventyr kan man verkligen säga att det har handlat om vatten. Vatten i alla möjliga olika former. Vatten i flytande form, fast form, fuktig form och förbannad form. Läs nedanstående punktform för att förstå vad jag menar.

1. Det hela börjar med att jag och min sambo äntligen får ändan ur vagnen och bestämmer oss för att kolla upp de där spruckna kakelplattorna i badrumsgolvet hemma i lägenheten som vi har haft sen vi flyttade in för sju år sedan. Det visar sig att sprickorna i kaklet hör ihop med en rejäl spricka i betongen under. Och i denna eminenta spricka har det sipprat ned vatten i alldeles för lång tid och fuktat betongen ända ner till grannen under. Där det en gång var ett badrum är det nu bara ett dammigt betonginferno med en snygg spricka rakt genom badrumsgolvet. Läget just nu är att vårt försäkringsbolag och föreningens försäkringsbolag ska gnabbas klart om vem som ska stå för vad i denna härva av paragrafer och regler. Det pågår en UTREDNING om huruvida detta ska hanteras. Och vi alla vet ju hur lång tid UTREDNINGAR kan ta. Att bo i en lägenhet som dammar lika mycket som ökensträckan i Dakar-rallyt är inget jag önskar min värsta fiende ens, och därtill ingen möjlighet att duscha av sig resdammet heller. Suck.

2. Vi hade precis accepterat faktum när rörmokaren som vi bokat till att göra om badrummet på landstället ringer och säger att han kan komma dit redan på måndag då han har fått ändrade planer på sina andra jobb. Så det är bara att kasta sig i bilen med kofoten i högsta hugg och åka till landstället och riva ut badrummet där också. Att riva ett badrum i -20 grader är inte mumma för händerna kan jag tala om. Suck igen.

3. Nu kan man ju tycka att det räcker med badrumshistorier, men se det slutar inte här. Jag och sambon bestämmer oss för att flytta in hos min pappa för att åtminstonde ha nära till jobbet och få en efterlängtad dusch. Men den efterlängtade duschen blir inte så fantastisk som den har fantiserats om. Vattnet luktar avlopp och smakar salt. En snabbkoll visar att reningsfiltret är uttjänt och behöver bytas. Lyckligtvis finns ett nytt i garaget. Men när själva bytet ska ske så pajar hela behållaren och en ny är givetvis en beställningsvara och ingen vet när den kan tänkas komma. Ytterligare en suck.

4. Summa summarum, jag och sambon åker alltså till min lillasyster för att duscha. Så en vanlig dusch som kanske går på 5 minuter, tar istället cirka en timme med transporten dit och tillbaka. Mera suck.

5. Men vatten är inte bara av ondo, även om det känns som om att det har varit det temat såhär långt på helgens äventyr. Vatten kan vara väldigt vackert i frusen form, och på söndagen är jag trött på allt vad badrum och flytande vatten heter. Jag och min familj styr kosan mot Sigtuna och isarna där. Vi har fått säkra rapporter om att där var finaste isen under Vikingarännet. Det är så skönt att äntligen få komma ut ur dammiga badrum och få andas frisk luft. Solen skiner genom ett tunt lager av rosaskimrande moln. Vinden ruskar vassen lite lojt. Minusgraderna stannar runt cirka nio. Det är faktiskt skridskopremiär för oss i år. Det är skönt för kroppen att få utföra en annan form av rörelse än den mekaniska som är på längdskidor. Skridskorna glider lätt, så lätt. Ett tunt lager av snö täcker isen, vilket är bra för hunden som får fäste för sina tassar då, men desto värre för oss som inte ser sprickorna i isen. Det blir ett par spektakulära vurpor, men vad är ett par blåmärken mot att få skratta lite efter helgens alla missöden.

Lycklig hund och lycklig matte på hal is i Sigtuna

Vi stannar till på en liten bänk invid en brygga och fikar med varm choklad från termosen. Solen värmer nästan lite i ansiktet om man känner efter ordentligt.

Gemensam spaning över isen

Vi tittar på människorna som passerar oss där vi sitter och njuter. Vi konstaterar snabbt att det inte bara är skridskor som gäller på isarna numera. Tydligen går det alldeles utmärkt att cykla eller bli dragen av pappa på snowracer. Många åker längdskidor och några promenerar med sina hundar. Isjakterna får upp en anmärkningsvärd hög fart i den nästan obefintliga vinden.

Sigtuna cykelklubb viker inte ner sig
fast det är snö och is överallt.

Isjakterna håller hög fart över isen

Vi glider hemåt i lätt medvind och njuter av varje skär. Vi avslutar med en promenad i pittoreska Sigtuna. Staden bjuder på historisk charm blandat med uppsluppna barnfamiljer. De små trähusen som kantar kullerstensgatorna är sneda och vinda och ser nästan ut som de också vill kika runt hörnet för att se vad som döljer sig där bakom.  På vägen hem svänger vi in vid Steninge Slott för en liten, liten promenad till. Vi vill inte riktigt åka hem än, vi vill njuta lite till av det fina vintervädret.

Diesel visar upp sig i slottsgången vid Steninge Slott

Medan vi strosar i slottsparken funderar jag på när ett slott blir ett slott. Är det antal rum som en byggnad har som avgör om det är ett slott? Räcker det med att vara adlig för att få kalla sitt bohag för slott? Eller är det antal kvadratmeter som gör det till ett slott? Men framförallt undrar jag om de som bor i slottet har ett badrum som går att använda....