onsdag 16 mars 2011

Äventyr 10: Äventyr inomhus?!

Kan man verkligen äventyra inomhus? Går det? Jo, kanske... Denna helg skulle jag nog vilja kalla ett riktigt äventyr, iallafall för mig. Och dessutom har jag fått chansen att uppfylla en av mina drömmar!

Alltihop började egentligen vecka 6, när jag befinner mig i Åre för skidåkning och bröllop.
Jag står och väntar på bruden som ska fixa naglarna och bläddrar förstrött i  Utemagasinet där jag får syn på en annons om att Vildmarksmässan har "nybörjare" som tema i år. Utan att riktigt tänka efter så skickar jag ett mail till projektledarna för mässan och talar om att jag finns. Någon dag senare när jag stretar mig fram över Åre Torg i full snöstorm och mest funderar på hur fasen jag ska kunna fixa någon slags frisyr till bröllopet så tänder Lena, Erik och Ewa till på alla cylindrar och tycker att jag är den perfekta motpolen till fullblodsproffs som Vera Simonsson och Ed Stafford. Ett telefonsamtal från Lena och jag är plötsligt uppbokad på Vildmarksmässan! Jag står på Åre Torg med mobilen i handen medan snöstormen sliter och rycker i mina kläder och undrar vad som just hände?

Det var upptakten till ett par hektiska men otroligt roliga veckor fram till "the big finale"! Vildmarksmässan erbjuder mig att föreläsa på mässan och sponsrar dessutom med en monter lika stor som Blekinge och den första frågan som dyker upp är; vad ska jag fylla den med? Men Lena och Erik kommer med värdefulla idéer och har man desssutom svärföräldrar som hamstrar på det mesta så visar det sig att det är inte är något stort problem. Mina kära vänner Paula, Martina, Björn och Simon lånar snällt ut sin friluftsutrustning till mig så att jag har något i montern som anknyter till det jag ska göra under äventyrsåret 2011. Svärföräldrar och pojkvän åker land och rike runt för att hämta pryttlar och sliter många timmar för att få allt på plats i montern innan mässans öppnande.



En hel del bärande har det blivit...

Jag funderar över vad jag ska säga på min föreläsning och inser att jag inte kommer hinna allt och nog ändå behöver en piff-chef. Martina rycker in och kläcker idéer på löpande band och tillverkar den snyggaste skylten som Vildmarksmässan har skådat!


Snyggaste skylten i snyggaste montern

Addnature är villiga att sponsra med priser till tävlingen i min monter. Björn visar sig ha oanade kontakter och kan trolla fram en monter att ha antika topptursprylar i. Martin på Just nu i Kista ställer upp och hjälper 52 adventures med skitsnygga flyers att dela ut på mässan. Jag själv jobbar febrilt med att få ihop någon slags presentation som jag inte ska behöva skämmas över. Vad ska jag säga? Vad vill folk veta? Och kommer någon att vilja lyssna på mig överhuvudtaget? Mitt i allt virr-varr ringer Lena och tycker att jag ska vara med på presskonferensen innan mässan. Jag säger ja, men när jag lagt på luren går det upp för mig att jag inte har en aning om vad man gör på en presskonferens. Jag tänker att det får lösa sig eftersom. Plötsligt kommer jag på att min kajak ligger på vinterförvaring alldeles för långt bort för att hinna hämtas innan mässan och visas i montern. Men underbar mailkontakt med Babs och en lånad kajak av Kajaktiv löser det problemet. Allt flyter på något sätt bara på och när jag reflekterar över situationen inser jag att jag lever i min dröm. Jag har länge haft en tanke om att det skulle vara kul att få föreläsa på Vildmarksmässan, men jag har aldrig vågat berätta den för någon för jag trodde inte att drömmen skulle bli sann.

Så kommer så torsdagen då allt ska börja. Jag är sjukligt nervös, men laddad. Presskonferensen uppenbarar sig som en riktigt rolig tillställning! Peter Siepen bjuder på sig själv och jag skrattar mig mest genom hela spektaklet. Några reportrar tycker att det verkar värt att skriva om mig och jag blir för första gången i mitt liv intervjuad. Jag pratar på och hoppas på att de hinner höra vad jag säger för jag hör knappt vad jag själv tänker. Mässan öppnar och besökarna börjar strömma in. Några är nyfikna och stannar till i min monter och frågar vad jag säljer. Men jag säljer ju ingenting, jag bara ger inspiration. En del tycker det verkar konstigt och en del tycker att det är en alldeles strålande idé. Det är en strid ström av folk i montern och jag hinner knappt äta eller springa på dass. Men det gör inget för det är så roligt! På kvällen är det dags för min presentation. Jag är nervös som tusan och hade tänkt träna på föredraget under dagen, men jag har ju inte kunnat komma ifrån montern! Det får gå på en höft. Jag ser knappt vad det står i mina kladdiga anteckningar men jag får iallafall några spridda applåder när jag är klar.


Det är en utmaning för mig att prata inför publik,
och det är nästan svårare när det bara är några få än när det är fullsatt...

Fredagen är väldigt lik torsdagen. Skillnaden är att idag är det nästan fullt i Vildmarkscafét när jag föreläser. Jag blir taggad och gör en mycket bättre föreläsning än gårdagens, iallafall enligt mig själv.
Det är en fantastisk mix av människor på mässan. En del är nybörjare som är nyfikna och vill veta hur de ska ta sig ut i naturen och var. Några är äldre fjällrävar som har gjort allt, sett allt och varit med om allt och gärna berättar om det för alla i all oändlighet. En annan del är där bara för prylarnas skull och vill bara kolla in det senaste skriket i friluftsvängen. En hel del snopp-mäteri förekommer också, men det blandas upp med stojiga barnfamiljer, sävliga pensionärer och högljudda tonåringar.

På lördag är det dundermycket folk på mässan, som tur är har jag fått hjälp av Paula och piff-chefen Martina i montern. De visar sig vara riktiga magneter som bara suger in folk i montern.


Brudmagneter?

Det blir schysst häng i 52 adventures kök och i vardagsrummet är det många som vilar sina trötta fötter. Jag träffar massor av inspirerande människor! Några har läst om mig innan och har följt bloggen. Jag blir jätteglad av att höra att de har inspirerats av mig. Jag träffar en riktig go tjej som har inspirerats så till den grad att hon har dragit igång ett eget projekt att besöka 52 naturreservat! Det gör mig glad ända in i själen! Det var precis det här jag ville! Att folk skulle ta sig ut i naturen!
På lördagkväll är det utställarfest och 52 adventures hamnar till bords med tre sköna filurer från Örnsköldsvik,Kiruna och Abisko som pluggar till naturguider på Umeå Universitet. Jag är så trött att jag nästan somnar med gaffeln i handen, men jag vill inte gå hem, för de är så himla trevliga och vi har så roligt! Dessutom visar det sig att vi har gemensamma bekanta. Världen är liten ändå.

52 adventures på företagsfest!

Söndag morgon startar med en känsla av att ha blivit överkörd av tåget. Det tar på krafterna att få så mycket inspiration på en och samma gång av så många människor. Dessutom är systra mi i Japan där jordbävningar och havererade kärnkraftverk gör livet surt. Oron gnager i magen och jag vill bara att hon ska höra av sig så att jag vet att hon är okej. Martina och Paula hjälper mig även idag, tack och lov.
Det är en anings trögstartat på morgonkvisten så vi passar på att gå runt lite på mässan, vilket visar sig vara en dyr idé eftersom det finns så mycket roliga prylar som jag bara måste ha men inte behöver.
Folket verkar till sist ha vaknat till och hos 52 adventures blir det även idag skönt häng. Min pojkvän cirklar runt montern med filmkameran och dokumenterar allt som händer och sker.
Mitt sista föredrag drar en hel del folk och idag får jag den största belöningen. Efteråt kommer en ung tjej fram till mig och frågar om Fjällräven Classic som jag berättat om under föredraget. Hon är heltaggad och det ser ut som om hon verkligen fått en nytändning och nya idéer! Frågorna sprutar ur munnen på henne och det hela slutar med att hon också vill anmäla sig vandringstävlingen! Det är en härlig känsla att få vidga perspektiven för en annan människa.
Sista timmen på mässan sniglar sig fram, det är nästan inga besökare kvar. Så det är nu vi utställare får chansen att prata med varann. Jag pratar en stund med en snubbe som säljer tält, vi delar många uppfattningar om världen och hans varma värmländska gör att jag vill köpa upp alla tält han äger och har. Till slut slår klockan sex och vi får tillåtelse att börja packa ihop montern. Fyra dagar av intensiva och härliga möten med massor av människor är nu slut. Det går ruggigt fort att få ner allt, inte bara för oss. Alla vill hem nu. På en halvtimme har vi tömt och rensat ur allt.


Tomt

Av 52 adventures syns inte ett spår. Men jag hoppas att 52 adventures har lämnat spår i några av de människor som jag under veckoslutet har pratat med och som bär på drömmar om att ta sig ut i naturen. Jag hoppas att jag har lyckats förmedla att kan jag, så kan ni!

Om Vasaloppet hittills har varit den plågsammaste utmaningen så har det här varit den största utmaningen. Att få chansen att genomföra en dröm och dessutom övervinna rädslan och klara av att prata inför publik. Äventyr handlar om att utmana sig själv och det har jag verkligen gjort den här helgen. Det går att uppleva äventyr inomhus också. Men nu längtar jag efter ett riktigt svettigt träningspass och att få komma ut i naturen. Tur att det är nära till nästa äventyr.

5 kommentarer:

  1. Ja det var trevligt att få träffa dig på mässan. Hoppas du kommer till Värmland med din far.
    Önskar de tre besökarna från SkillingEvent.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att mässan lät som ett riktigt stort äventyr.

    SvaraRadera
  3. Jag är fortfarande varm inombords efter att ha mött dig på Vildmarksmässan. Din entusiasm inspirerar förhoppningsvis mer folk än bara lilla mig. Redan nu på lördag har jag gett mig den på att bege mig ut i skogen (efter begravning, före 30-årskalas).
    Jag tänker fortsätta (började ju nu...) att läsa din blogg och inspireras av dina äventyr. // Mattias - Tentipi

    SvaraRadera
  4. Hej Gunnika! När jag var på mössan och störtade in och frågade om tyget med alptoppar hade jag inte riktigt sinnesnärvaro nog att stanna upp och snacka bloggande och tränande. jag hade ju hittat tyg - med alptoppar - billigt!!! I min blogg www.uppochhoppa.se berättar jag idag om dig och det inspirerande året, jag lånade också en bild för att beskriva din snygga monter. Hoppas ok!? (självklart länkade jag!)

    Mountainbike på roslagsleden ska planeras in!

    SvaraRadera
  5. Tack alla för superfina kommentarer! Om ni bara visste hur det värmer mitt hjärta att ni har blivit inspirerade!

    Grabbarna på SkillingEvent: Jag ska försöka få med mig farsgubben till de värmländska skogarna...

    Camilla: Jojomen, ett gigantiskt äventyr var det! Peppande och upplyftande!

    Mattias: Det var så himla roligt att prata med dig under mässan, jag hoppas verkligen att vi kan träffas någon gång igen så att vi hinner snacka mera skit! Och en stor eloge till dig för att du har skogen som en viktig punkt på din helg, inklämt mellan begravningar och kalas. Bra jobbat! Du kommer inte att ångra dig, jag lovar!

    Sofy: Kul att du gillar tyget lika mycket som jag gör! Ibland hittar man guldkornen närmare och billigare än vad man tror, precis som med äventyren! Också roligt att jag har inspirerat dig, dock verkar du ju inte ha några problem att röra på dig tillräckligt... Vi kanske kan bytlånas lite, jag tipsar dig om äventyr och du tipsar mig om träning..?

    SvaraRadera