Det här med kärlek

Svärmor och fåren 

Det är konstigt ändå, hur starka band man kan utveckla till ett djur. "Det är bara en hund...." säger en del.
Men det är inte så bara. En hund är en väldigt bra vän. Och Diesel kanske är en av mina bästa vänner? Han är den jag spenderar absolut mest tid med om jag ser till alla mina vänner. Han är den som vet alla mina hemligheter. Han har sett mig i alla slags mer eller mindre charmiga tillstånd. Han följer till och med mig när jag går på toa. Han tröstar alltid om jag är ledsen, han blir orolig om jag är sur, och skitglad om jag är munter. Han och jag blir precis lika lyckliga av att vara ute. Är vi bästisar då?
Visst vi pratar inte samma språk, men vi förstår varandra.

Diesels sjukhusbesök har tagit hårt på mig. Jag är är helt matt och orkar inte ta mig för något alls. Jag bara sitter och stirrar på telefonen och väntar på att veterinären ska komma med goda nyheter. Det enda jag fick veta idag var att han har någon slags inflammation i tarmarna och att eventuellt njurarna är skadade på något vis. De tar triljoner prover på honom, har rakat hela magen för att göra ultraljud och ger honom dropp med vätska och smärtstillande. Han vill inte äta och han verkar allmänt deppig. Tror fan det, om någon har snott ens snyggaste kläder på magen!

Imorgon hoppas jag att jag får svar om varför han mår dåligt och hur det ska behandlas för att han ska må bra. Men till imorgon är det långt.