Jag hoppas att ni alla får vara med om massor av roliga, knasiga, charmiga, spännande, misslyckade och fullständigt underbara äventyr!
Och kom ihåg; lova inget som ni inte kan hålla! ;)
måndag 31 december 2012
Gott Nytt Äventyrsår!
Jag hoppas att ni alla får vara med om massor av roliga, knasiga, charmiga, spännande, misslyckade och fullständigt underbara äventyr!
Och kom ihåg; lova inget som ni inte kan hålla! ;)
söndag 30 december 2012
Äventyr 2012:19 Älskade fjällstuga
Jag har kommit på mig själv med att, såhär på senare år, längta till själva fjällstugan. Den som är inredd helt i furu. Ni vet, den där till och med lamporna är i furu-design.
När jag var yngre var det mer puderhets och jag stod allt som oftast och hängde på låset till liften minst en kvart innan den öppnade. För att liksom vara säker på att vara den första som susade nedför backen i fluffig champagnesnö. Eller egentligen spelade det ingen roll om det hade dumpat under natten, det kunde vara is, skare och fanskap i backen, jag var ändå först.
Men nu har jag upptäckt att det är själva stugmyset som jag längtar efter. När jag varit ute en hel dag i bister kyla och kinderna hettar när jag kommer in. Blöta sockor hänger på spiselkransen och en eld sprakar i kaminen. Någon kokar pasta så det ångar i hela stugan. Och det snackiga sorlet om dagens bravader i backen ligger som en ljuvlig ridå framför furupanelerna. Det är liksom det som är själva grejen, har jag tydligen kommit underfund med nu, mitt i denna medelålderskris.
Medelålderskrisen gör sig också påmind i låren vid all form av utförsåkning. Det är jäkligt kul att ligga på skär med carvingskidorna och bränna nedför backen och bara låta benen pendla under sig. Flåset och låren tycker att max tre åk, sen är det fika och vila. Funäsdalsbergets topprestaurang gör förmodligen storvinster de dagar som jag befinner mig i närheten. Av någon anledning har även min vänsterfot vuxit och passar inte längre i pjäxan, så den redan befintliga blånageln antar nu en mer lilaaktig ton, helt rätt enligt Sofis mode...(?)
Med telemarkskidorna på fötterna skriker låren ännu mer i protest, men hjärnan och hjärtat ignorerar när jag dansar nedför berget. Telemark är nog samma sak för mig som knark är för en tjackpundare...
Även om telemark är ren själs-energi så är det faktiskt mest längd som lockar just den här veckan. Spåren är kanonfina och det gäller att passa på när det finns skatespår. För det är skäjting som är den roligaste formen av längd. (Kan ha och göra med att Vasaloppet för alltid har förstört glädjen med klassisk åkning...) Dessutom tycker Äventyrshunden bättre om att skäjta än att sitta i furu-inredd fjällstuga och häcka när husse och matte klämmer lagg i Ramundberget. Diesel drar och vi kör i alla möjliga spår åt alla håll och kanter.
En dag provar vi på Mittåkläppsspåret, som sägs vara ett av de finaste med utsikt över Helags och Sylarna. Och visserligen är det fint, det är bara det att det är uppförsbacke i FEM KILOMETER innan det går att ens ana en tillstymmelse till utsikt.
Vid de första stavtagen känns det tungt att tänka på att vi precis har börjat vår färd. Varje något lite brantare uppförsknix har såklart namn, jag vet inte om det gör saken bättre eller sämre. Hjärtat hamrar i bröstet och flåset är så högt att jag inte hör mina egna tankar. Men efter ett tag hittar kroppen ett slags lugn och rytmen infinner sig. Diesel springer glatt omkring och undersöker snöklädda snår och sjunker lika långt ner i snön varje gång. Vid ett fåtal gånger får vi komma och rädda honom från att drunkna i det fluffiga underlaget.
Vi börjar ana att vi har kommit upp på höjd för träden börjar bli kortare och det är en annan slags luft, liksom krispigare. Spåret planar ut och vi kan glida framåt med en sådan fart att Diesel nästan kommer på efterkälken. En skylt markerar att vi nått högsta punkten, härifrån kan det bara gå utför. Skyltarna visar också åt vilket håll vi ska spana efter Sylarna, Ramundberget och Mittåkläppen.
Men molnen hänger lågt och vi ser ingenting av den utlovade utsikten som skulle vara så magnifik. Och jag som gärna hade fått en skymt av jätten som brukar sitta på Mittåkläppen.... Jag får trösta mig med en kopp varm choklad från termosen istället. Det positiva är att nu kommer det att gå fort resten av sträckan. I de värsta backarna får Äventyrshunden åka i knät på någon av oss, vi vill inte att han ska spränga sina små lungor när det går för fort.
Det är nästan skrattretande att det går så fort att ta sig ner när det tog så lång tid att ta sig upp. Men vi njuter iallafall hela färden ner, även om det är lite kallt. Eller väldigt kallt rättare sagt... Det är inte förrän långt senare som jag återfår värmen i vår fjällstuga, och då har jag eldat på i kaminen i flera timmar...
Men det är ju just det som jag längtar efter numera. Fjällstugemyset. Sitta och glo rakt in i brasan och vara belåten med dagens prestationer. Knapra på några kardemummapraliner. Smygfisa lite. Känna hur trött kroppen är och hur nöjd knoppen är. Pilla sig i naveln och peta sig i näsan. Fundera över trivialiteter som om det går att få tag i en sån där furulampa som hänger i taket...
Varje dag när jag kliver över tröskeln intill vår gemytliga fjällstuga har jag glömt mjöksyrepumpade lår, hamrande hjärtan och blåa naglar, då är det hundra procent mys som gäller. Med furu, god mat, brasa, en spännande fantasybok och omgiven av dem jag älskar mest så kan det inte bli fel.
Men utan Fjällstugan är vintersemestern inte komplett. Tack för att någon byggde dig, kära Fjällstuga, på 60-talet och att furu var det hetaste man kunde inreda med just då. Tack älskade Fjällstuga för att du gav furumyset ett ansikte. Tack älskade Fjällstuga för att du gav mig fjällmys.
 |
| Furu, ja visst! Och gärna broderade fjällmotiv på det också! |
När jag var yngre var det mer puderhets och jag stod allt som oftast och hängde på låset till liften minst en kvart innan den öppnade. För att liksom vara säker på att vara den första som susade nedför backen i fluffig champagnesnö. Eller egentligen spelade det ingen roll om det hade dumpat under natten, det kunde vara is, skare och fanskap i backen, jag var ändå först.
Men nu har jag upptäckt att det är själva stugmyset som jag längtar efter. När jag varit ute en hel dag i bister kyla och kinderna hettar när jag kommer in. Blöta sockor hänger på spiselkransen och en eld sprakar i kaminen. Någon kokar pasta så det ångar i hela stugan. Och det snackiga sorlet om dagens bravader i backen ligger som en ljuvlig ridå framför furupanelerna. Det är liksom det som är själva grejen, har jag tydligen kommit underfund med nu, mitt i denna medelålderskris.
Medelålderskrisen gör sig också påmind i låren vid all form av utförsåkning. Det är jäkligt kul att ligga på skär med carvingskidorna och bränna nedför backen och bara låta benen pendla under sig. Flåset och låren tycker att max tre åk, sen är det fika och vila. Funäsdalsbergets topprestaurang gör förmodligen storvinster de dagar som jag befinner mig i närheten. Av någon anledning har även min vänsterfot vuxit och passar inte längre i pjäxan, så den redan befintliga blånageln antar nu en mer lilaaktig ton, helt rätt enligt Sofis mode...(?)
Med telemarkskidorna på fötterna skriker låren ännu mer i protest, men hjärnan och hjärtat ignorerar när jag dansar nedför berget. Telemark är nog samma sak för mig som knark är för en tjackpundare...
Även om telemark är ren själs-energi så är det faktiskt mest längd som lockar just den här veckan. Spåren är kanonfina och det gäller att passa på när det finns skatespår. För det är skäjting som är den roligaste formen av längd. (Kan ha och göra med att Vasaloppet för alltid har förstört glädjen med klassisk åkning...) Dessutom tycker Äventyrshunden bättre om att skäjta än att sitta i furu-inredd fjällstuga och häcka när husse och matte klämmer lagg i Ramundberget. Diesel drar och vi kör i alla möjliga spår åt alla håll och kanter.
 |
| Äventyrshunden gillar att dra på äventyrerskor...! |
En dag provar vi på Mittåkläppsspåret, som sägs vara ett av de finaste med utsikt över Helags och Sylarna. Och visserligen är det fint, det är bara det att det är uppförsbacke i FEM KILOMETER innan det går att ens ana en tillstymmelse till utsikt.
 |
| Skäjta är kul, men inte bara om det går uppför... |
 |
| Man vet att det är långt kvar när varje ny liten uppförsknix har fått sitt eget namn. |
Vi börjar ana att vi har kommit upp på höjd för träden börjar bli kortare och det är en annan slags luft, liksom krispigare. Spåret planar ut och vi kan glida framåt med en sådan fart att Diesel nästan kommer på efterkälken. En skylt markerar att vi nått högsta punkten, härifrån kan det bara gå utför. Skyltarna visar också åt vilket håll vi ska spana efter Sylarna, Ramundberget och Mittåkläppen.
 |
| Var gömmer sig Sylarna då? |
Men molnen hänger lågt och vi ser ingenting av den utlovade utsikten som skulle vara så magnifik. Och jag som gärna hade fått en skymt av jätten som brukar sitta på Mittåkläppen.... Jag får trösta mig med en kopp varm choklad från termosen istället. Det positiva är att nu kommer det att gå fort resten av sträckan. I de värsta backarna får Äventyrshunden åka i knät på någon av oss, vi vill inte att han ska spränga sina små lungor när det går för fort.
 |
| Äventyrshunden verkar nöjd med dealen att få lift utförs... |
Det är nästan skrattretande att det går så fort att ta sig ner när det tog så lång tid att ta sig upp. Men vi njuter iallafall hela färden ner, även om det är lite kallt. Eller väldigt kallt rättare sagt... Det är inte förrän långt senare som jag återfår värmen i vår fjällstuga, och då har jag eldat på i kaminen i flera timmar...
Men det är ju just det som jag längtar efter numera. Fjällstugemyset. Sitta och glo rakt in i brasan och vara belåten med dagens prestationer. Knapra på några kardemummapraliner. Smygfisa lite. Känna hur trött kroppen är och hur nöjd knoppen är. Pilla sig i naveln och peta sig i näsan. Fundera över trivialiteter som om det går att få tag i en sån där furulampa som hänger i taket...
 |
| Var köper man furulampor nu för tiden? |
Varje dag när jag kliver över tröskeln intill vår gemytliga fjällstuga har jag glömt mjöksyrepumpade lår, hamrande hjärtan och blåa naglar, då är det hundra procent mys som gäller. Med furu, god mat, brasa, en spännande fantasybok och omgiven av dem jag älskar mest så kan det inte bli fel.
Men utan Fjällstugan är vintersemestern inte komplett. Tack för att någon byggde dig, kära Fjällstuga, på 60-talet och att furu var det hetaste man kunde inreda med just då. Tack älskade Fjällstuga för att du gav furumyset ett ansikte. Tack älskade Fjällstuga för att du gav mig fjällmys.
 |
| Älskade Fjällstuga.... |
måndag 24 december 2012
Julklappar
Jo, jag fick Äventyrsfotoboken som jag önskade mig (tack Syster för det) så nu har jag inga ursäkter för att inte börja träna på att bli bättre på att fota.
Däremot fick jag ingen Bolibompadrake i full storlek i år heller, inte ens en utklädningsdräkt kunde Tomten kosta på sig att leverera. Tydligen tyckte Tomten att jag inte har varit tillräckligt snäll i år. Så jag får jobba vidare på det nästa år. Mer pepparkakor så jag blir snällare helt enkelt!
Däremot fick jag ingen Bolibompadrake i full storlek i år heller, inte ens en utklädningsdräkt kunde Tomten kosta på sig att leverera. Tydligen tyckte Tomten att jag inte har varit tillräckligt snäll i år. Så jag får jobba vidare på det nästa år. Mer pepparkakor så jag blir snällare helt enkelt!
lördag 22 december 2012
Checkar ut...
....här och checkar snart in i fjällen. Blir en bloggpaus en stund och vill därmed passa på att önska er alla en god jul! Hoppas att ni hinner med lite äventyr också mitt i julstöket!
fredag 21 december 2012
Hemliga beundrare
Äventyrshunden har fått ett paket hemskickat, det var adresserat till Herr Diesel. Inuti låg ett leverpastej-paket och ett litet papper som önskade honom god jul från en beundrare. Spännande! Det är iallafall någon som vet att Äventyrshunden är svag för leverpastej...
Jag har mina aningar om vem den här hemliga beundraren kan vara....
Jag har mina aningar om vem den här hemliga beundraren kan vara....
torsdag 20 december 2012
Dags att fira?
Det finns ingen hejd på allt roligt som händer just nu! Jag ska nämligen göra två reportage till Utemagasinet i kommande nummer! Och som inte det var nog, jag ska skriva i Magasin Skärgård också!
Lite hemligt som vanligt, men det går ju att gissa sig till att det är om någonting jag har frilufsat med under året som varit...
Det känns jättekul och jag firade det hela med att gå på grekisk restaurang med Darling som sedan följdes upp av bio för att spana in Hobbiten.
Och idag, mina vänner, fortsätter det roliga. Får ett väldigt upplyftande mail av min vän Paula, som på något vis lyckats krångla sig till biljetter till genrepet av ESC! Jo, jag vet att det klankas på schlagern och alla har åsikter, men det går inte att komma ifrån att det är ett jippo, ett rejält jippo! Och sånt brukar alltid vara kul. Hoppas att vi kommer kombinera Malmöresan med lite friluftsaktiviteter i trakten, tips någon?
Lite hemligt som vanligt, men det går ju att gissa sig till att det är om någonting jag har frilufsat med under året som varit...
Det känns jättekul och jag firade det hela med att gå på grekisk restaurang med Darling som sedan följdes upp av bio för att spana in Hobbiten.
Och idag, mina vänner, fortsätter det roliga. Får ett väldigt upplyftande mail av min vän Paula, som på något vis lyckats krångla sig till biljetter till genrepet av ESC! Jo, jag vet att det klankas på schlagern och alla har åsikter, men det går inte att komma ifrån att det är ett jippo, ett rejält jippo! Och sånt brukar alltid vara kul. Hoppas att vi kommer kombinera Malmöresan med lite friluftsaktiviteter i trakten, tips någon?
onsdag 19 december 2012
Från choklad till chai?!
Jag och Darling fick en julklapp av min Lillasyster, självklart kunde vi inte hålla oss till julafton så vi öppnade den på en gång. Det var den största burk chai jag sett! På senare tid har det liksom lutat åt att varm choklad har fått stå tillbaka för chai i det här huset. Problemet är att de burkarna tar slut så himla fort, men de har syrran nu rått bot på! Den här burken räcker säkert ända till julafton! :)
tisdag 18 december 2012
Det gäller att börja i tid!
Fick ett upplyftande MMS häromdagen, från lilla Tuva i Åre. Det glädjer mig att hon väljer sina godnattsagor med omsorg. Man blir vad man äter, eller hur var det nu?
 |
| Jorå, det är Calazos "Kokbok för friluftskockar"! |
måndag 17 december 2012
Om olyckan skulle vara framme
Om nu det skulle vara så att du skulle skada dig när du är ute på vift i naturen så är det ju smart att ha med sig en första förbands-låda så att man tillfälligt kan lösa problematiken som uppstått. Och då är frågan vad man ska ha i lådan då?
För det första är det ju smart att ha en vattentät necessär/påse med sakerna i, och det är betydligt bättre än att släpa runt på en låda.. När jag var på Crossing Latitudes kurs om friluftsjukvård (som jag rekommenderar till alla som är ute i naturen och rör på sig) så diskuterade vi det här och kom fram till följande lista:
Tejp
Plåster
Elastisk binda
Kompresser
Steristrips
Ipren
Spruta
Sax
Sårtvätt
Värmande silverfilt i aluminium
Mitella
Second skin, kylande plåster för brännsår
Dukal, genomskinligt bandage
Antihistaminer (för allergiska reaktioner)
Socker (ex dextrosol för diabetiker)
Handskar
Skyddsmask
Magnecyl (blodförtunnande)
Epipen (adrenalin för diabetiker)
Resorb (för vätskeförlust)
Tändstickor (för att kunna värma vatten)
Hundbandage (Ett speciellt bandage för Äventyrshunden som fastnar på hans päls. I övrigt har hundar samma första förbands-väska som vi människor)
Något sådant kan det se ut. Och när man går kurs hos Crossing Latitudes så får man med en väldigt smart snusnäsduk där det står hur man tar hand om en patient vid olika skador. Även om man gått kurs så glömmer man bort ibland och i stressade situationer kanske man glömmer tillvägagångssättet.. Då är det bra att tjuvkika på snusnäsduken och hoppas att kunskaperna hoppar tillbaka in i huvudet. Och den här snusnäsduken är ju bra till mycket annat, att få bort svetten i pannan när man hikar till exempel, så den är alltid med liksom.
Hos Pickpack kan du köpa färdiga första förbandskit i olika stora format och även i vattentätt fodral.
Har jag glömt något? Lämna en kommentar och berätta vad du inte lämnar hemmet utan!
För det första är det ju smart att ha en vattentät necessär/påse med sakerna i, och det är betydligt bättre än att släpa runt på en låda.. När jag var på Crossing Latitudes kurs om friluftsjukvård (som jag rekommenderar till alla som är ute i naturen och rör på sig) så diskuterade vi det här och kom fram till följande lista:
Tejp
Plåster
Elastisk binda
Kompresser
Steristrips
Ipren
Spruta
Sax
Sårtvätt
Värmande silverfilt i aluminium
Mitella
Second skin, kylande plåster för brännsår
Dukal, genomskinligt bandage
Antihistaminer (för allergiska reaktioner)
Socker (ex dextrosol för diabetiker)
Handskar
Skyddsmask
Magnecyl (blodförtunnande)
Epipen (adrenalin för diabetiker)
Resorb (för vätskeförlust)
Tändstickor (för att kunna värma vatten)
Hundbandage (Ett speciellt bandage för Äventyrshunden som fastnar på hans päls. I övrigt har hundar samma första förbands-väska som vi människor)
Något sådant kan det se ut. Och när man går kurs hos Crossing Latitudes så får man med en väldigt smart snusnäsduk där det står hur man tar hand om en patient vid olika skador. Även om man gått kurs så glömmer man bort ibland och i stressade situationer kanske man glömmer tillvägagångssättet.. Då är det bra att tjuvkika på snusnäsduken och hoppas att kunskaperna hoppar tillbaka in i huvudet. Och den här snusnäsduken är ju bra till mycket annat, att få bort svetten i pannan när man hikar till exempel, så den är alltid med liksom.
Hos Pickpack kan du köpa färdiga första förbandskit i olika stora format och även i vattentätt fodral.
Har jag glömt något? Lämna en kommentar och berätta vad du inte lämnar hemmet utan!
söndag 16 december 2012
Firmafest i Globen
52 adventures kombinerade julfest bestod av stand-up comedy i en fullsatt glob. En kul kväll helt enkelt med Ricky Gervais och 12000 människor till! Den mannen kan skämta om allt och lite till. Tror fallskärmsfotografen skrattade mest av alla....
Snart dags för julfest!
Jorå, även ett litet företag som 52 adventures ska så klart ha julfest, även om vi gör det på ett litet annorlunda sätt. Eftersom vi är så små (typ en person som jobbar i företaget) så slår vi ihop julfesten med ett annat litet företag (som också bara har en arbetande person i firman). Fallskärmsfotograf Tomas Almbo kommer också ha sin julfest samtidigt och på samma event. Så praktiskt. Vad det blir för ståhej får ni veta senare ikväll. Eftersom den andra företagaren inte vet vad som ska hända i kväll då det också råkar vara överraskningsjulklappen till den senare företagaren.....!
lördag 15 december 2012
fredag 14 december 2012
Min fredagkväll
 |
| Först kvällsskidåkning i kall pudersnö som brummar och knorrar under längdskidorna. |
 |
| Kvällen toppas med sprakande eld i kaminen. |
 |
| Björkved är det bästa att elda med, utan tvekan. |
 |
| Att glida runt i underställ på fredagkvällen är min melodi, gärna tillsammans med en Äventyrshund och en kopp varm choklad i näven. |
Vad gör du denna fredagkväll?
torsdag 13 december 2012
Glad lucia?
Är det så man säger? Glad Lucia? Eller önskar man Trevlig Lucia? Ingen aning, hoppas att ni har haft en fin dag iallafall!
PS: Idag har det bakats pepparkakor, blev väl en sisådär två-tre stycken bara eftersom någon (kan ha varit jag) åt upp all deg....
PS: Idag har det bakats pepparkakor, blev väl en sisådär två-tre stycken bara eftersom någon (kan ha varit jag) åt upp all deg....
Två andra roliga saker...
...hände igår också. Men jag var för uppe i varv för att sansa mig och berätta om det igår kväll efter min skidskytte-eufori.
Först blev jag kontaktad av Visit Sweden igen som skrev om 52 adventures på sin blogg Outdoor Academy in Sweden för ett tag sedan. De ska nu göra ett socialt "Best of"-magasin i digital form för 2012 och vill ha med 52 adventures där! So-Mag kallas det och sprids till utlandet bland annat. Kul tycker jag och att det är bra marknadsföring är ju ett plus. Så nu ska jag bara knåpa ihop lite text åt dem. Har ju hela helgen på mig!
Det andra roliga som hände var lite små-bisarrt men summa kardemumma känner jag mig hedrad. Området jag bor i är en nedlagd militär förläggning. Flera hus står tomma, men tanken är att de successivt ska renoveras och byggas om till lägenheter. Idag blev jag uppringd av White arkitekter som undrade om jag kunde ge några tips på hur man designar lägenheter för aktiva människor!??!! De hade kikat på min blogg och tyckt att skidfilmen såg härlig ut från vår premiär i helgen här på ön.... (Hahaha)
Några av husen ska bli hyresrätter och ska försöka locka yngre och aktiva människor hit och de undrade om jag hade några tips helt enkelt. Klart som fanken jag hade! Jag slog på stort och tyckte att de kunde bygga kajakförvaring i taket på lägenheterna, biorum under sovloftet och klättervägg i trapphusen?!? Det var väl inte så mycket begärt? Om sisådär 2-3 år får vi se om mina idéer fick fäste! Hoppas!
Undrar om jag nu kan skriva till på mitt visitkort: "Äventyrslägenhetsdesigner"?? Eller kanske "friluftsarkitekt"??
Först blev jag kontaktad av Visit Sweden igen som skrev om 52 adventures på sin blogg Outdoor Academy in Sweden för ett tag sedan. De ska nu göra ett socialt "Best of"-magasin i digital form för 2012 och vill ha med 52 adventures där! So-Mag kallas det och sprids till utlandet bland annat. Kul tycker jag och att det är bra marknadsföring är ju ett plus. Så nu ska jag bara knåpa ihop lite text åt dem. Har ju hela helgen på mig!
Det andra roliga som hände var lite små-bisarrt men summa kardemumma känner jag mig hedrad. Området jag bor i är en nedlagd militär förläggning. Flera hus står tomma, men tanken är att de successivt ska renoveras och byggas om till lägenheter. Idag blev jag uppringd av White arkitekter som undrade om jag kunde ge några tips på hur man designar lägenheter för aktiva människor!??!! De hade kikat på min blogg och tyckt att skidfilmen såg härlig ut från vår premiär i helgen här på ön.... (Hahaha)
Några av husen ska bli hyresrätter och ska försöka locka yngre och aktiva människor hit och de undrade om jag hade några tips helt enkelt. Klart som fanken jag hade! Jag slog på stort och tyckte att de kunde bygga kajakförvaring i taket på lägenheterna, biorum under sovloftet och klättervägg i trapphusen?!? Det var väl inte så mycket begärt? Om sisådär 2-3 år får vi se om mina idéer fick fäste! Hoppas!
Undrar om jag nu kan skriva till på mitt visitkort: "Äventyrslägenhetsdesigner"?? Eller kanske "friluftsarkitekt"??
Äventyrsbilens hälsa
Det känns befogat att fråga sig hur Äventyrsbilen mår egentligen. Med tanke på hur ofta hon vill till verkstaden. Eller så är hon kär i någon av mekarsnubbarna? Så hon liksom medvetet går sönder för att hon gillar att bli kittlad i motor-rummet? Vad vet jag?
Vad jag vet är iallafall att det värsta missljudet var löprullarna som nu är bytta, men under tiden de har varit slitna så har generatorn även fått sig en däng. Så ett nytt lite svagare missljud kommer nu från generatorn. Så jag ger det max två månader till så kommer Äventyrsbilen vara tillbaka på verkstaden för generatorbyte. Vad jag har hört är det jättebilligt?!!??
Vad jag vet är iallafall att det värsta missljudet var löprullarna som nu är bytta, men under tiden de har varit slitna så har generatorn även fått sig en däng. Så ett nytt lite svagare missljud kommer nu från generatorn. Så jag ger det max två månader till så kommer Äventyrsbilen vara tillbaka på verkstaden för generatorbyte. Vad jag har hört är det jättebilligt?!!??
onsdag 12 december 2012
En till premiär!
Det är nästan orimligt med tanke på alla premiärer som avlöser varann just nu. Med en skitdag som denna behövde kvällen piggas upp. Så jag och Äventyrshunden drog först på bokreleasefest i den stora staden där vi positionerade oss i friluftsförfattarbranschen och åt pepparkakor. Äventyrshunden hjälpte personalen på Alewalds (där jippot ägde rum) att dammsuga golvet på smulor så effektivt att jag funderar på att skicka en faktura för väl utfört arbete.
Men kvällen var inte slut där, vi fortsatte genom huvudstaden för att ta del av själva premiären. Och det var inte vilken premiär som helst. Det var en hett efterlängtad premiär för mig. Nämligen skidskytte! Fast inomhus! I simulator. Det var självaste kartknarkaren PEK och Prestationsbyrån som bjudit in till Afterwork med en möjlighet att uppfylla sportdrömmar. Ja, för ni vet väl att det är min (inte så hemliga längre) dröm att prova skidskytte.
Och satan va jobbigt det var, och svårt! Men oj va roligt! Synd att de andra var tvungna att gå hem. Jag hade gärna fortsatt hela natten och skyttetränat! Först stakar man så hjärtat vill hoppa ur bröstet, sen samlar man ihop sig och försöker pricka en fluglort medan hjärtat gör sitt bästa att hamra sönder bröstet och sen staka av bara helskotta för att hinna med de straffrundor man dragit på sig och ändå försöka vara först i mål.
Fick pisk första gången så det sjöng om det, men skyller på att Äventyrshunden hängde i mitt skärp när jag skulle skjuta.
Efter lite tips från coachen och andhämtning var jag taggad igen. Den här gången sköt jag 4 träff! Hajar ni? Jag var flera mil framför den forne skidskytten PEK! Ja, måhända att han fisåkte först för att vi skulle komma samtidigt in på skjutvallen, men oj vad han fick staka för att komma ikapp sen eftersom han bommade! I andra skjutningen missade jag alla skott för jag var så upprymd över mina första träffar och förlorade upploppet stort. Men vad gör det? Det var helt galet roligt! Inte blev kvällen sämre av att det snackades roliga framtida mtb-projekt! Näe, nu måste jag nog sova. Hur nu det ska gå till när jag är alldeles prillig i hela kroppen och hjärnan kokar över av idéer?
Vill du också prova? Kolla in Simway Sports, det ligger i närheten av Odenplan. Går att hyra in sig ett gäng och prova på skidskytte, golf och lerduveskytte i simulator.
PS1. Hände två roliga saker till idag, men det tar vi imorgon.
PS2. Jag gillar aktiviteter där Äventyrshundar är välkomna!:-)
PS3. Hade jag bara vetat var team jägarsnus luciavaka var någonstans i skogen hade jag nog åkt dit också!
PS4. Tydligen hade jag bästa tid på damsidan den här kvällen. Det är väl ändå värt att skryta lite med?
PS5. PEK har lovat att jag ska få prova skidskytte utomhus i Häverödal, med skidor på fötterna och bössa på ryggen. Hoppas att han håller vad han lovar!:-D
Men kvällen var inte slut där, vi fortsatte genom huvudstaden för att ta del av själva premiären. Och det var inte vilken premiär som helst. Det var en hett efterlängtad premiär för mig. Nämligen skidskytte! Fast inomhus! I simulator. Det var självaste kartknarkaren PEK och Prestationsbyrån som bjudit in till Afterwork med en möjlighet att uppfylla sportdrömmar. Ja, för ni vet väl att det är min (inte så hemliga längre) dröm att prova skidskytte.
Och satan va jobbigt det var, och svårt! Men oj va roligt! Synd att de andra var tvungna att gå hem. Jag hade gärna fortsatt hela natten och skyttetränat! Först stakar man så hjärtat vill hoppa ur bröstet, sen samlar man ihop sig och försöker pricka en fluglort medan hjärtat gör sitt bästa att hamra sönder bröstet och sen staka av bara helskotta för att hinna med de straffrundor man dragit på sig och ändå försöka vara först i mål.
Fick pisk första gången så det sjöng om det, men skyller på att Äventyrshunden hängde i mitt skärp när jag skulle skjuta.
Efter lite tips från coachen och andhämtning var jag taggad igen. Den här gången sköt jag 4 träff! Hajar ni? Jag var flera mil framför den forne skidskytten PEK! Ja, måhända att han fisåkte först för att vi skulle komma samtidigt in på skjutvallen, men oj vad han fick staka för att komma ikapp sen eftersom han bommade! I andra skjutningen missade jag alla skott för jag var så upprymd över mina första träffar och förlorade upploppet stort. Men vad gör det? Det var helt galet roligt! Inte blev kvällen sämre av att det snackades roliga framtida mtb-projekt! Näe, nu måste jag nog sova. Hur nu det ska gå till när jag är alldeles prillig i hela kroppen och hjärnan kokar över av idéer?
Vill du också prova? Kolla in Simway Sports, det ligger i närheten av Odenplan. Går att hyra in sig ett gäng och prova på skidskytte, golf och lerduveskytte i simulator.
 |
| Liten, liten prick som ska träffas under tung andhämtning... |
 |
| PEK visar hur det går till på riktigt... |
Såhär ser själva skidåkningen ut mellan skjutningarna...
PS1. Hände två roliga saker till idag, men det tar vi imorgon.
PS2. Jag gillar aktiviteter där Äventyrshundar är välkomna!:-)
PS3. Hade jag bara vetat var team jägarsnus luciavaka var någonstans i skogen hade jag nog åkt dit också!
PS4. Tydligen hade jag bästa tid på damsidan den här kvällen. Det är väl ändå värt att skryta lite med?
PS5. PEK har lovat att jag ska få prova skidskytte utomhus i Häverödal, med skidor på fötterna och bössa på ryggen. Hoppas att han håller vad han lovar!:-D
Idag kör vi franskt!
Jo, så är det. En Renault Megane med automatväxel och utan spolarvätska. För Äventyrsbilen är på verkstaden igen. Jag menar det var ju säkerligen hela två månader den var där sist så det började bli dags igen liksom. Den här gången hoppas vi på att det bara är några löphjul och en rem som behöver bytas och att det inte är vattenpumpen. Det senare känns dyrare på något vis.
Positivt denna gång var att bilbesiktningen gjorde mig uppmärksam på missljudet i motorn så jag kunde själv köra Äventyrsbilen till verkstaden innan haveriet var ett faktum.
Tillbaka till det franska. Det här med automatväxel är knepigt. Jag är inte van vid detta och jag vet inte hur många gånger jag försökt trycka ner kopplingen utan att tänka på det och dragit till med en tvärnit då jag tryckt ner bromsen hastigt och lustigt. (Varning för wiplashskador.) Äventyrshunden tittar på mig med stora oförstående ögon och undrar vad som hänt med mina bilkörar-skills. Han brukar ju kunna sova lugnt när vi transporterar oss, men inte idag. Hoppas att fransoserna är bättre än jag på att köra med automat....
Positivt denna gång var att bilbesiktningen gjorde mig uppmärksam på missljudet i motorn så jag kunde själv köra Äventyrsbilen till verkstaden innan haveriet var ett faktum.
Tillbaka till det franska. Det här med automatväxel är knepigt. Jag är inte van vid detta och jag vet inte hur många gånger jag försökt trycka ner kopplingen utan att tänka på det och dragit till med en tvärnit då jag tryckt ner bromsen hastigt och lustigt. (Varning för wiplashskador.) Äventyrshunden tittar på mig med stora oförstående ögon och undrar vad som hänt med mina bilkörar-skills. Han brukar ju kunna sova lugnt när vi transporterar oss, men inte idag. Hoppas att fransoserna är bättre än jag på att köra med automat....
tisdag 11 december 2012
Träningsvärk och glädje
Kan för mitt liv inte förstå hur i helskotta jag kan vara så STEL i precis varenda muskel sedan gårdagens längdskidåkning? Kanske kan det bero på att jag inte tränat asmycket den här hösten, eller så beror det på att längdskidåkarmusklerna inte riktigt vaknat ur sin sommardvala??? Möjligtvis kan det också bero på att jag totalt glömde bort att stretcha igår.... Svaret lär vi aldrig få veta. Hoppas att det värsta gått över tills imorgon då jag ska skotta fram min bil ur snödrivorna innan jag ska till mina mycket viktiga (?) möten....
Men är det inte lite skönt med träningsvärk? Jag blir lite glad av det ändå...??!
Men är det inte lite skönt med träningsvärk? Jag blir lite glad av det ändå...??!
måndag 10 december 2012
Nobelpris till Roslagsleden?
Ikväll har det ju delats ut nobelpris till höger och vänster. Undrans om boken "Vandra Roslagsleden" ligger hett till för nästa års nobelpris i litteratur? Om den skulle vinna, är det okej att glida in på banketten lite småsvettig i underställ och goretex-jacka då?
 |
| Vickan kör smaragdgrönt, jag hade nog valt kornblå skidbrallor....! |
söndag 9 december 2012
Mitt i vintern...
...kanske det lockar att kolla på surf-tävling? Billabong PipeMasters live nu, kolla in här!
 |
| Foto: ASP Cestari |
Godmorgon!
Idag är det en dag som det kommer bli mycket varm choklad, eldning och snölek på! Vad ska ni göra idag?
lördag 8 december 2012
Flera premiärer
Det är inte bara skidpremiär som har ägt rum idag, jag har även varit på min första namnfest! Och inte vilken namnfest som helst. Måste säga att jag är en stolt fadder över lilla Julie som hade fixat en sådan mysig fest där hon alltså till slut fick sitt namn officiellt.
 |
| Fokus vid mashalltändningen |
 |
| Kärlek till Julie! |
 |
| Mera kärlek till Julie! |
 |
| I skumpa ska det skålas så klart. |
 |
| Julie Stina ska hon heta! |
 |
| En svår uppgift var det att skriva råd om framtiden till Julie i hennes egen bok |
 |
| Pappa och Julie snackar hemlisar |
 |
| Lowe och pappa diskuterar rördimensioner på isjakten som ska byggas i vinter |
 |
| De tre musketörerna??! |
 |
| Lowe verkar nöjd med Julies namn! |
Skidpremiär på hemmaplan!
Då kan skidpremiären checkas av för den här säsongen. Och dessutom på ett ställe som jag definitivt inte teleknixat utför tidigare i mitt liv! Så dubbelpremiär alltså. Och jäklar vad kul det var!
Det är det jag alltid har sagt, äventyr behöver inte vara så komplicerat. Det räcker med en knappt lutande sluttning, ett par decimeter vindpackad snö, några polare, en och annan hund och ett par telisskidor under fötterna så är saken biff! Självklart avslutade vi med after ski på Ostmakeriet.
Kolla in filmen här!
Det är det jag alltid har sagt, äventyr behöver inte vara så komplicerat. Det räcker med en knappt lutande sluttning, ett par decimeter vindpackad snö, några polare, en och annan hund och ett par telisskidor under fötterna så är saken biff! Självklart avslutade vi med after ski på Ostmakeriet.
Kolla in filmen här!
fredag 7 december 2012
Svårt att välja...
.... kommer det bli. Alltså vad jag ska göra den 12-12-12. Har fått tre olika inbjudningar som alla lockar mig.
Antingen blir det till att prova på skidskytte. (Vilket är min hemliga dröm fast säg inte det till någon.)
Eller så kanske jag ska gå på bokrelease, inte min egen, men på samma förlag som min bok senare kommer på.
Och så är jag även inbjuden på Luciavaka i skogen, plats ej bestämd än, men troligen söder om stan.
Svårt val. Har hört rykten om att det ska snöa massor på onsdag så det kanske slutar med att jag inte kommer någonstans. Vad ska ni göra den 12-12-12?
Antingen blir det till att prova på skidskytte. (Vilket är min hemliga dröm fast säg inte det till någon.)
Eller så kanske jag ska gå på bokrelease, inte min egen, men på samma förlag som min bok senare kommer på.
Och så är jag även inbjuden på Luciavaka i skogen, plats ej bestämd än, men troligen söder om stan.
Svårt val. Har hört rykten om att det ska snöa massor på onsdag så det kanske slutar med att jag inte kommer någonstans. Vad ska ni göra den 12-12-12?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)